Search found 43 matches

by メタ情報
Sat 05 Aug 2017, 10:16
Forum: Skandinaviskt
Topic: Reformtankar
Replies: 110
Views: 25832

Re: Reformtankar

Det verkar finnas en del konstigheter i texten, som första ordet »on» som jag inte tror finns, och att vissa ord saknar nasal markering m. m. Hvad sägs om apostrof, som likväl brukar markera bortfall? I den officiella ortografin används apostrof för öfverlång stafvelse, men det kan man skrifva på an...
by メタ情報
Thu 16 Mar 2017, 14:29
Forum: Skandinaviskt
Topic: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand.
Replies: 72
Views: 10133

Re: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand

Om mönstret är så pass gammalt så att det är en direkt reflex istället för något sekundärt så kan det vara kopplat till konsonantkvalitet i fornspråket. Det är ganska vedertaget att de germanska fornspråken troligtvis hade någon form av sekundär artikulation med de flesta konsonanter. Det kan vara ...
by メタ情報
Mon 13 Feb 2017, 16:56
Forum: Skandinaviskt
Topic: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand.
Replies: 72
Views: 10133

Re: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand

Det finns ju andra exempel, t. ex. *mannaz -> /mân:/ (öppet a eller ä) men *sanþaz -> /san:/ (mörkt a) og *þunnuz -> /tun:/ men *sunþanē -> /sön:a/ og *munþaz -> /mön:/ eller /môn:/. Notera dock *tanþs -> /tân:/ og *brunnaz (?) -> /brön:/. Hur skulle ni förklara de här mönstren? De här skillnaderna ...
by メタ情報
Fri 03 Feb 2017, 17:59
Forum: Skandinaviskt
Topic: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand.
Replies: 72
Views: 10133

Re: Spørsmål/frågor om skandinaviska / Questions about Scand

Jag undrar om det finns andra skandinaviska språk än västerbottniska där man kan höra skillnaden mellan urgermanska -nn- og -nþ- (motsv. fno. -nn- og -nn-), som i umemålets /bri:n/ "brinner", /fin:/ "finner".
by メタ情報
Mon 23 Jan 2017, 12:04
Forum: Skandinaviskt
Topic: Skånsk grammatik / Scanian grammar
Replies: 46
Views: 6421

Re: Skånsk grammatik / Scanian grammar

Men au-diftongen som bl.a. blivit [jo] är också ganska kul - auga > joga ! Hvad för språk snackar du nu om? Visst heter det ýva på skånska? Ah, ber om ursäkt, jag borde varit tydligare. Mina exempel gällde inte bara skånska, utan hela Norden. [:)] Au-exemplet var hämtat från (rekonstruerad) norn fr...
by メタ情報
Mon 16 Jan 2017, 07:22
Forum: Skandinaviskt
Topic: Skånsk grammatik / Scanian grammar
Replies: 46
Views: 6421

Re: Skånsk grammatik / Scanian grammar

Allekanger wrote:Men au-diftongen som bl.a. blivit [jo] är också ganska kul - auga > joga!
Hvad för språk snackar du nu om? Visst heter det ýva på skånska?
by メタ情報
Thu 01 Dec 2016, 17:54
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Hur skulle ni i stafning skilja på /rú:sa/ og /rù:sa/, /jó:re/ og /jò:re/, /ténren/ og /sà:kren/? (västerbottniska för rosen, bilden, året, årets skörd, tänderna och sakerna). Hvad jag förstår finns knappt sådana här knepiga fall i norskan, hvarför de utan problem kan skrifva rosa rosen osv. utan mi...
by メタ情報
Wed 14 Sep 2016, 00:30
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

»hög» heiter »hôug» eller »hôyg». Båda funkar för adjektivet? Substantivet 'hög' heter på jämtska houg [hɞʉːɣ] (< fno. haugʀ ) medan adjektivet är høg [hœʏːɣ] (< fno. hǿgʀ , sidoform till háʀ ). Det är alltså diftong i båda men jag skriver ø istf øy i adjektivet av etymologiska skäl. Det gäller kon...
by メタ情報
Fri 09 Sep 2016, 20:01
Forum: Skandinaviskt
Topic: Ord utanför standardspråket!
Replies: 90
Views: 19454

Re: Ord utanför standardspråket!

Klåån - Kraftutryck, utbytbart med "fan" och uttalas med samma tvåtoppsaccent. "Men vo klåån!" . Osäker etymologi! Fno. kláði , ack. kláða (sv. klåda ), till v. klá (sv. klå ). Hä vâr då sjôlve klåån! (fno. kláðann , sv. klådan ) Tula och tulig var trevliga ord. På bondska motsvarar [tʊ:ɽa] och [tə...
by メタ情報
Fri 09 Sep 2016, 18:58
Forum: Skandinaviskt
Topic: Skånsk grammatik / Scanian grammar
Replies: 46
Views: 6421

Re: Skånsk grammatik / Scanian grammar

Hur vet man at knajl int jær ordet knall(e) ? Tydelsen jær ju densama. Sen vet jag int mykjet om skånsk fonologi, men borde int ett *knaggul hava grav aksent, og således int førsvagas så lett? Førvardningen gg → j kjænns lita øverdriven vid grav aksent, men det kanskje finns adra liknande fall. Skul...
by メタ情報
Wed 07 Sep 2016, 14:24
Forum: Skandinaviskt
Topic: Skånsk grammatik / Scanian grammar
Replies: 46
Views: 6421

Re: Skånsk grammatik / Scanian grammar

Hvad jag førstår har skånskan palatalt l, som også uttalas /jl/. Jær det så at fylla, fylgi, fylgja, velja , og selja har samanfallit i den delen? Kalla og balja også?
by メタ情報
Wed 10 Aug 2016, 10:04
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Hä regen gode mötje djänna. [O.O] jo hä rängän brano mytkjä hjänna En sak att tänka på när man undersöker språk: Om man har en studie, en ordbok, eller liknande, över ett mål, tänk då på, att riksmålet har präglat delar av målet. Till exempel; alla moderna böcker om västerbottniskan, oavsett om det...
by メタ情報
Tue 19 Apr 2016, 23:52
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

ja det kan ju förstås også vara i-omljud. hvarför tänkte jag inte på det? intressant, intressant. Dock fortfarande ganska konstigt at det uttalas som historiskt långt y i pitemålet. alltså, jag tänker mig hvarski → hvurski (labialisering) → hvyrski (i-omljud). ja typ samma som i hvarnveg / hvarrig (...
by メタ情報
Tue 19 Apr 2016, 10:15
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Jo he ruv no na stor varasjon. Det finns ju allt ifrå wôrske og warki til hysji og wiske . Jag har også svårt at ferstå hur det kan finnas så underliga former. Men warg med hart g? Det var då nytt för meg. I Um het e hvâri , og i Lul hvåri . De enda andra ord jag vet med hart g etter r er bjärg , bö...
by メタ情報
Sun 17 Apr 2016, 23:13
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

/hv/ utvecklas väl til /w/ överallt, förutom sönnst i Västerbotten där det blir /gv/. Just de här två orden skiljer sig frå de andra hv-orden genom at de oftast hamnar i svagtonig ställning og då uttalas slarvigare og kortare, og därmed utvecklas og förändras olika. Ett annat ord med växlande former...
by メタ情報
Sat 16 Apr 2016, 12:36
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Är det säkert att det där är fonematiska vokalskillnader og inte allofona? I lulemålet växlar kåm og kom, og i umemålet heter båda kôm. Jag hade gissat att båda böjningsformer skulle kunna uttalas på båda sätt, beroende på talare. Annars kanske vi har att göra med ett äldre *kumb i presens? Ig stji...
by メタ情報
Fri 08 Apr 2016, 19:40
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Svensk stavning funkar ganska okej för normerad svenska, eftersom man har nött in att ovan och ovan , min och min uttalas olika m. m., men om man ska beskriva något som alla inte redan vet hur det låter, kan det vara värt att använda en mer systematisk ortografi, där t. ex. varje lång konsonant märk...
by メタ情報
Fri 25 Mar 2016, 19:05
Forum: Skandinaviskt
Topic: Fikatråden 2.0
Replies: 543
Views: 63286

Re: Fikatråden 2.0

Veit nagen hvore mann kann få tag i DrGeoffStandish eller Hunef?
by メタ情報
Mon 07 Mar 2016, 00:49
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

Enligt Rietz dialektlexikon böjs mala i Västerbotten mol mäli ; dvs. starkt som i fornnordiska fast med i-omljud i supinum (jfr kömed ovan). Andra böjningsformer borde vara nåt i stil med pres. sing. *mal , plur. mala , pret. plur. *mool . (Konstigt att isländska har svag böjning men färöiska stark!...
by メタ情報
Sat 05 Mar 2016, 18:42
Forum: Skandinaviskt
Topic: Mål og dialekter
Replies: 250
Views: 30746

Re: Mål og dialekter

talōną → ta:La malaną → ma:la selhaz → sja:L dalaz → da:L saliz → sa:l Kann det vara gamla ändelser som avgör tjockt eller tunnt l? Enligt Wessén beror tunnt l i sal på att det är ett lågtyskt lånord. SAOB skriver att det är "åtminstone delvis lånat från fvn. (i bet. 1) resp. mlt. l. t. (i bet. 2)"...