Jordgubbska

Diskutera konstgjorda/kunstige språk, kulturer, världar/verdener, nærstående vitenskaper og mykket/meget annat!
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Sat 05 May 2012, 23:04

Den generella termen för "jordgubbe" är, som vi redan sett, gilb [kəɪ̯β] ~ [kəʏ̯]

En ung, omogen jordgubbe benämns meld [miːð].

En jordgubbe, som håller på att mogna, benämns hagir [hɛɪ̯r].

En jordgubbe, som bedöms vara mogen, benämns kulst [kʰəʊst].

En jordgubbe, som precis har blivit mogen, benämns melkulst [ˈmiːˌkʰəʊst].

En jordgubbe, som blivit plockad, benämns karmu [kʰɑːrmɪ].

En jordgubbe, som växer på samma planta som en själv, är ens tilk [tʰəɪ̯k].

En jordgubbe, som kommer från en intilliggande planta, är ens kusp [kʰiːsp].
User avatar
Aszev
admin
admin
Posts: 1473
Joined: Tue 11 May 2010, 04:46
Location: Upp.
Contact:

Re: Jordgubbska

Post by Aszev » Sat 05 May 2012, 23:05

räknas det som 'hagir' om den är mogen på vissa ställen men inte på andra?
Sound change works in mysterious ways.

Image CE
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Sat 05 May 2012, 23:09

Aszev wrote:räknas det som 'hagir' om den är mogen på vissa ställen men inte på andra?
Ja, typ.
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Sat 05 May 2012, 23:30

Endonymen för "jordgubbska" är förstås gilbhupog [ˈkəɪ̯βˌɪpə]
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Fri 24 Aug 2012, 00:55

Dags att rifårma da konsonänts lite.

Historiskt sett, vilket avspeglar sig i stavningen, fanns det tre serier av klusiler:

(1) Tonlösa

<p>
<t>
<k>

(2) Tonande

<b>
<d>
<g>

(3) Läckande

<bh> bʱ ~ β
<dh> dʱ ~ ð
<gh> gʱ ~ ɣ

En velar eller dental klusil följd av halvvokalen /j/ blir en affrikata:

<ky> /kj~tj/ [ʨ]
<ty> /kj~tj/ [ʨ]
<gy> /gj~dj/ [ʥ]
<dy> /gj~dj/ [ʥ]
<ghy> /dʱj~gʱj/ [ʥʱ]
<dhy> /dʱj~gʱj/ [ʥʱ]

Fortfarande finns ett par-tre fricativor (inkl. h)

<s> s
<sh> ɕ
<h> h

Sedan finns halvvokalerna <y w> /j w/, och likvidorna <r l> /r l/.

Vad som sedan har hänt är att den läckande serien försvunnit. Efter vokal har den försvunnit helt, men resulterat i en förlängning av vokalen i fråga. Före vokal har de blivit vanliga, tonande frikativor - β~v, ð, ʝ~ɣ. Dialektalt kan det sedan ha skett ytterligare förändringar, som att de blivit klusiler (b, d, g), eller att de slagits samman med de befintliga frikatorvorna eller approximanterna.

De tonande klusilerna har - som vi sett - blivit frikativor efter vokal.

Frågan är hur man skall analysera stavelserna - speciellt hur man skall analysera konsonanter som är mellan två vokaler. Jag föreslår en tendens att analysera en enkel konsonant mellan två vokaler som tillhörande den första stavelsen.

<made> är alltså /mad.e/ - /d/ blir en frikativa: [mæð.ə]
<maghe> blir - med vokalförläning och allt - [mæːə]. Förmodligen assimileras vokalen helt: [mæː] - vilket eventuellt kan leda till en överlång vokal: [mæːː]

Hur blir det med 1-10 nu?

0 - ulg [ɔʊ̯]
1 - sie [səɪ̯.a], [siː.a]
2 - kal [kɔː]
3 - milu [mə͡ɪ̯le]
4 - rol [ruː]
5 - odhkil [ʉːgo]
6 - numil [nə͡ʊ̯mo]
7 - erle [iːrla]
8 - eme [ʌma]
9 - sible [sɛβla]
10 - argi [ɑːrɣe]

Fast 9 kan ju ändras till <sibhle>, så att vi får se de nya reglerna in action:

9 - sibhle - [səɪlə]

Något jag funderar på är hur man skall göra när det är mer än en konsonant mellan två vokaler. Kanske skulle man räkna båda till den första stavelsen så ofta som möjligt. I så fall skulle 10 <argi> vara /arg.i/, snarare än /ar.gi/. Vilket skulle resultera i: [ɑːrɣɪ]. En annan siffra som skulle ändras med dessa regler är 8 - eme [ʌmə] (första stavelsen är inte längre sluten!)

En annan fråga är hur /l/ och /r/ påverkar föregående vokal (förutom att förlänga den). Förmodligen kommer jag låta /l/ vokaliseras och ge föregående vokaler en bakre kvalitet - som i en del varieteter av engelska. Jag är inte säker på /r/ ännu.

Jag har också bestämt att tonlösa konsonanter blir tonande mellan vokaler. Eller mellan två tonande ljud.
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Jordgubbska

Post by Prinsessa » Fri 24 Aug 2012, 18:29

Jag älskar stavning som ser litet till forntida uttal. I just detta fall börjar det nästan nå mi gräns för hvad som är vettigt att hålla fast i, men som alltid bjuder verkligheta värre dömen (tibetanska), og själver är jag nog än då ovettiger nog att uppskatta även det. Just tal kanske man kan vara än nu litet mera ålderdomliger i, så allt är gott.

Tykker om, gör jag. \o/
Xing wrote:5 - odhkil [ʉːgo]
[<3]
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Fri 24 Aug 2012, 20:37

Pugh ad men gilbme kabi nayridh saghtirs
[pəʊ̯ æ mɛn ˈgəɪmə ˈkɑːβɪ ˈnɛɪɾi ˈsɛɪ̯dəz]
1s och 1s.GEN jordgubbe.ERG kaffe dricka.PFV ikväll
"Jag och min jordgubbe har druckit kaffe ikväll"



Här kommer lite tidsuttryck:

sagham [ʼsɛɪ̯əm] - idag
saghtirs [ˈsɛɪ̯dəz] - ikväll

molam [ˈmuːəm] - igår
moltirs [ˈmuːdəz] - igår kväll
molkimol [ˈmuːkəˌmo] - igår natt, förra natten

tisahm [ˈtɛsʒəm] - imorgon
tishtirs [ˈtɛʃtəz]- imorgon kväll
tishkimol [ˈtɛʃkəˌmo] - inatt (kommande natt)

Notera: kimol (natt) har betoningen på sista stavelsen: [kəˈmu]
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Jordgubbska

Post by Prinsessa » Fri 24 Aug 2012, 22:24

Himla fint, faktiskt. Stumt gh mellan självljuden där + a som [@] känns tämligen gaeliskt.
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Tue 28 Aug 2012, 20:30

Skógvur wrote:Himla fint, faktiskt. Stumt gh mellan självljuden där + a som [@] känns tämligen gaeliskt.
De flesta vokaler kan bli [@] när de är obetonade. Dock kan <i> bli i vissa fall, det är inte helt konsekvent.

Funderar på att införa ett par nya digrafer - <ei> och <ou>. Dessa skulle kunna vara identiska till uttallet med de historiskt långa <i> och <u>. Fast i vissa fall kunde man kanske låta dem sammanfalla med de historiskt långa versionerna av <e> och <o>.

Vi har således:

<boot> [buːt] (kan även stavas <boet> och på en del andra vis)
<bout> [bɘʊ̯t]
<buut> [bɘʊ̯t]

Men:

<hoom> [huːm]
<houm> [huːm]
<huum> [həʊ̯m]

Frågan är, när <ou> skall sammanfalla med <uu>, och när det skall sammanfalla med <oo> i uttalet. Att <ou> tenderar att bli [uː] före ett läppljud är något jag i all hast snodde från engelskan (soup, group).

Kanske kunde man tänka sig, att <ou> blev [uː] or ordstammar med mer än en stavelse:

houkil [huːgo]
houk [həʊ̯k]

Liknande är det med <ei>. Kanske kunde man tänka sig, att det hade en större tendens att bli [iː] framför t.ex. alveolarer eller palataler? Eller före nasaler? Eller något annat roligt ljud? Och alltså [əɪ] annorstädes?
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Jordgubbska

Post by Prinsessa » Thu 22 Nov 2012, 11:51

Hade du tvåfaldstecknade självljud även förr?
User avatar
Xing
MVP
MVP
Posts: 5309
Joined: Sun 22 Aug 2010, 17:46

Re: Jordgubbska

Post by Xing » Tue 20 Jan 2015, 22:08

Jag ser att vi är inne på den fjärde sidan, och vi har än så länge i huvudsak ägnat oss åt ljudlära. Kanske skulle vi ge oss i kast med något annat, som typ meningsbyggnad eller formlära. Att döma av de exempel som givits hittills tycks jordgubbskan vara ett ergativt SOV-språk. Man kunde ju tänka sig att det tillsammans med baskiskan utgjorde en sista rest av något för-indoeuropeiskt tungomål.

Frågan är vilka typer av satser eller meningar vi kan urskilja. Vi börjar med de enkla meningskonstrutionerna, de med en enda sats.

1) Enkla, predikativa satser, som kan vara antingen transitiva eller intransitiva. "Jordgubben sparkar bollen", "Jordgubben sover".

2) Stativa/predikativa satser. Motsvarar ungefär dem där ett adjektiv utgör predikat i svenskan. "Jordgubben är grön".

3) Existentiella satser. "Jordgubben existerar", "det finns en jordgubbe."

4) Adpositionella satser. "Jordgubben är på åkern". "Troll finns i skogen".

5) Identitetspåståenden. "Jordgubben är min bror".

Åtminstone dessa typer av påstående kräver alla olika strategier i jordgubbskan, och jag hoppas få tillfälle att gå igenom dem de närmaste dagarna.
Post Reply