Mål og dialekter

Diskutera konstgjorda/kunstige språk, kulturer, världar/verdener, nærstående vitenskaper og mykket/meget annat!
User avatar
Skrukskrov
rupestrian
rupestrian
Posts: 17
Joined: Tue 25 Aug 2015, 16:53
Location: Pitebygden, Norrbotten

Re: Mål og dialekter

Post by Skrukskrov » Tue 19 Apr 2016, 19:23

Wud ig veit feinns hed einger órd ved hard-g ätt’ l, ig tró åll’ órda ved /lg/ eútåles ved tjukk-l:ed og sum dú segj hav hed vurted förmjeúked dell /ɽɪ/. Sama gjäll då för /rg/ eútum e na få órdum, men döm kan man e princip räkn upa feingrum (hed feinns et sö mang' órd ved /rg/ överhúwedtågjed). Bärg (n. berg) hav ed hard-g og även dårg (n. granbarr) sum dú og nämnd’. ”Targa” hav ig et lökkesed feinn’ åt nagerst, men hed feinns ed tärg (f. mindre vattendrag) sum også hav /rg/. Seda kan man jú fråg’ säg wudför man e dell exempel bärg et hav gjórt sum ved åll’ ader og förmjeúked g:ed, hed förbli ein gåt’.

”Pitemålet: ållt milla aax och ööx” jär nug swår at feinn’ nagerst aderst än e Peitstan. Upa bókhandeln dena ine gallerian veit ig at döm håva na. Men ig tró et hed gå at bestell a hemanätt, tövärr.

Hed var en välda eútläggning, Ephraim. Mökjed upskatted!
User avatar
メタ情報
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 43
Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43

Re: Mål og dialekter

Post by メタ情報 » Tue 19 Apr 2016, 23:52

ja det kan ju förstås også vara i-omljud. hvarför tänkte jag inte på det? intressant, intressant. Dock fortfarande ganska konstigt at det uttalas som historiskt långt y i pitemålet. alltså, jag tänker mig hvarski → hvurski (labialisering) → hvyrski (i-omljud). ja typ samma som i hvarnveg / hvarrig (nåt sånt) → hvurrig → huri → hyri.




Pitemålet har alltså fyra ord med hart g etter r. ja det var lite underligt at ha det bara i en handfull ord sådär utan något tydligt etymologiskt mönster. men hvad då, om varg heter wåri i Lule, hur kan det heta warg i Pite? bortsett frå at lulemål har wa så har ju ordet samma form i umemål og lulemål. Det måste ju vara samma (sorts) utveckling. Inte kan den förändringen bara hoppa över Pite i nåt ord här og där? Kalixmålet har også vari.

Förresten känner jag till det där at reú /re`ʉ/ - att verka, fast i betydelsen "synas stor, mycken, lång" t. ex. hann rúf’ nóg næ stór (norska ruva, ruve); sbst. rúf m. "utseende med hänseende till storlek, vidd, omfång", adj. rúfal "stor till utseendet, av stort omfång; som fordrar stort utrymme" (norska ruven, ruvsam), sannolikt av ett ord motsvarande svenska dialektala ruva f. "hög, stapel" (möjligen av ordet hrúka "liten hög": svenska dialektala ruka, ruga; norska ruka, isländska hrúka, till hraukr, gotländska rauk).
Last edited by メタ情報 on Sat 19 Nov 2016, 10:01, edited 1 time in total.
User avatar
Shrdlu
greek
greek
Posts: 523
Joined: Sun 22 Jan 2012, 18:33

Re: Mål og dialekter

Post by Shrdlu » Tue 26 Jul 2016, 18:12

Hä regen gode mötje djänna. [O.O]
I kill threads!
User avatar
メタ情報
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 43
Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43

Re: Mål og dialekter

Post by メタ情報 » Wed 10 Aug 2016, 10:04

Shrdlu wrote:Hä regen gode mötje djänna. [O.O]
jo hä rängän brano mytkjä hjänna


En sak att tänka på när man undersöker språk: Om man har en studie, en ordbok, eller liknande, över ett mål, tänk då på, att riksmålet har präglat delar av målet. Till exempel; alla moderna böcker om västerbottniskan, oavsett om det är umemål eller kalixmål, anger ordet för "svart" som sjwart, swårt eller liknande, alltså former identiska med den svenska. När alla ordböcker man läser anger formen, är det lätt att tro att den är genuin. Om de har räkneord kan man också finna former som sjuttan "sjutton". När man har läst det tillräckligt många gånger finner man kanske ingen anledning att ifrågasätta det.

Men, om man i det här exemplet tar och läser den ovanligare Ordbok över umemålet, från 1804, finner man i ställer formerna sohtt och syttan, med anteckningen att swart och sjuttan är vanligare, yngre former. Swart och sjuttan är alltså försvenskade former, och sort och syttan de genuina, men läste man bara de vanligaste moderna ordböckerna, skulle man aldrig få reda på det.
User avatar
メタ情報
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 43
Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43

Re: Mål og dialekter

Post by メタ情報 » Wed 14 Sep 2016, 00:30

メタ情報 wrote:
DrGeoffStandish wrote:
メタ情報 wrote:»hög» heiter »hôug» eller »hôyg».
Båda funkar för adjektivet? Substantivet 'hög' heter på jämtska houg [hɞʉːɣ] (< fno. haugʀ) medan adjektivet är høg [hœʏːɣ] (< fno. hǿgʀ, sidoform till háʀ). Det är alltså diftong i båda men jag skriver ø istf øy i adjektivet av etymologiska skäl. Det gäller konsekvent att ø uttalas som om det stavades øy framför g. Motsvarande gäller u som uttalas som om det stavades ou framför g: bugu [²bɞʉː.ɣɵ] 'båge'.
Rietz skriver »haug» för bägge, och uttalet kan nog vandra till både /ôu/ och /øy/. Stenberg har »hög» a.
Forts.

I Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt heter adjektivet høg (neutr. hökt), men substantivet höyk [!] (bf. höyken). Det ser ut som att *haukʀ (djuret) och *haugʀ skulle ha sammansmält; var det nån väldigt egen fonetisk regel som gjorde att *haugʀ blev till *haukʀ? Jämför hur ‎*mēnōþs‎ (mánaðʀ, mánoðʀ) och *mēnô (máni) har sammanfallit till mánið (exempel på just det här fallet finns även i SAOB).
User avatar
メタ情報
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 43
Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43

Re: Mål og dialekter

Post by メタ情報 » Thu 01 Dec 2016, 17:54

Hur skulle ni i stafning skilja på /rú:sa/ og /rù:sa/, /jó:re/ og /jò:re/, /ténren/ og /sà:kren/? (västerbottniska för rosen, bilden, året, årets skörd, tänderna och sakerna). Hvad jag förstår finns knappt sådana här knepiga fall i norskan, hvarför de utan problem kan skrifva rosa rosen osv. utan missförstånd.
User avatar
Aszev
admin
admin
Posts: 1476
Joined: Tue 11 May 2010, 04:46
Location: Upp.
Contact:

Re: Mål og dialekter

Post by Aszev » Sat 03 Dec 2016, 20:56

メタ情報 wrote:Hur skulle ni i stafning skilja på /rú:sa/ og /rù:sa/, /jó:re/ og /jò:re/, /ténren/ og /sà:kren/? (västerbottniska för rosen, bilden, året, årets skörd, tänderna och sakerna). Hvad jag förstår finns knappt sådana här knepiga fall i norskan, hvarför de utan problem kan skrifva rosa rosen osv. utan missförstånd.
Eftersom norska har -e i infinitiv har de flesta potentiella missförstånden gått om intet. På svenska görs sällan skillnad på dem, när man skriver sådana former, t.ex. sola ('solen') vs sola ('att sola'). När man vill vara tydlig brukar akut vs grav accent användas, men det förekommer väl mest i vetenskapliga dialektbeskrivningar o.d. I de flesta fall reder kontexten ju ut det ändå, så behovet att skilja på dem i skrift har nog inte upplevts som så pressande.
Sound change works in mysterious ways.

Image CE
imperialismus
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 33
Joined: Tue 20 Sep 2016, 16:30

Re: Mål og dialekter

Post by imperialismus » Wed 21 Dec 2016, 19:42

En gang var jeg på et antikvariat og kom over ei gammel og veldig interessant bok, og måtte bare kjøpe den. Den hetter "Hallingmålet" av Kjell Venås (Samlaget, 1977), og er en full grammatikk på over 300 sider om dialektgruppen i Hallingdalen på Østlandet i Norge. Boka er gammel og dekker datidens mål (70-tallet), samt Hallingmålet hundre år bak i tid. Eldste informant var født på 1880-tallet. Om noen er interessert kan jeg grave fram noen detaljer fra denne boka, jeg er heime i jula og fant ut at jeg hadde lagt igjen boka hos foreldrene mine.

Hallingmålet (i alle fall opp til 1970-tallet) har en rekke interessante trekk og er rimelig konservativt. Blant annet har vi /d͡ʒ/ i ord som /ledʒi/ (forfatteren bruker tegnet <ᶁ> eller noe som ligner for denne lyden. Vi har beholdt dativ i mange ord og noen pronomen. Vi har noen steder sammenfall av /i y/ og /ei øy/. Vi har /rn/ > /dn/ som f.eks. i det sære ordet "møddne" (ete morgenmat), eller /çødn/ for standard norsk <tjern>. Vi har en en morfologisk alternasjon g>j som f.eks. skogen - i skoji, ei helg - denn helji.I /sj/-ord har standard norsk /ʂ/, noen steder i hallingdal har vi heller /sʲ/ eller kanskje /sʲj/. Og så videre.

Meget fascinerende målføre, og meget grundig og fascinerende bok. Det finnes sikkert noe i den som kunne være av interesse for denne tråden.
Allekanger
cuneiform
cuneiform
Posts: 143
Joined: Wed 01 Feb 2012, 00:27
Location: Suecia

Re: Mål og dialekter

Post by Allekanger » Thu 05 Jan 2017, 22:12

300 sidor! Mäktigt!

Vad är /ledʒi/ på norska? Lege? Finns motsvarande k-ljud förmjukat också, som i leke?

När du säger vi, menar du 'vi' som oss läsare eller 'vi' som pratar dialekten? Tänkte om du själv härrör från Hallingdalen?
User avatar
HinGambleGoth
greek
greek
Posts: 459
Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Location: gøtalandum

Re: Mål og dialekter

Post by HinGambleGoth » Fri 06 Jan 2017, 23:01

Vissa vanliga ord växlar mellan olika fornsvenska handskrifter och antagligen dåtida dialekter.

Östgötalagen har firi, Landslagen har före.
Östgötalagen, liksom Västgötalagen har gæra, medan Landslagen har göra
Det finns fler exempel som jag inte kommer på nu, som hulkin i ÖG och huilkin Landslagen.

Går man längre tillbaka så fanns det en tendens i runsvenska att monoftongera /au/ till /o:/, detta finns väl kvar i vissa dalmål?

Det verkar som att det ändå fanns rätt många fornnordiska dialektdrag som antagligen försvann eller som aldrig bredde ut sig, den dialektala medeltida variationen kanske var större än vi tänker oss? Digerdöden dödade ju trots allt närmast en tredjedel av befolkningen och sammanfaller med en tid då nordgermanska dialekter genomgår kraftig fonologisk utveckling, man brukar tidfästa de flesta av våra dialektgränser till senmedeltiden.

Man får ju ett tydligt intryck att ovansiljanmålen var distinkta redan under fornsvensk tid.
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:
imperialismus
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 33
Joined: Tue 20 Sep 2016, 16:30

Re: Mål og dialekter

Post by imperialismus » Fri 03 Feb 2017, 10:10

Allekanger wrote:300 sidor! Mäktigt!

Vad är /ledʒi/ på norska? Lege? Finns motsvarande k-ljud förmjukat också, som i leke?

När du säger vi, menar du 'vi' som oss läsare eller 'vi' som pratar dialekten? Tänkte om du själv härrör från Hallingdalen?
/ledʒi/ er nynorsk leggja, sv. lägga.

Jeg er ikke fra Hallingdalen, kjøpte boka kun fordi det var en artig kuriositet, og jeg har aldri sett noe lignende hva gjelder norsk målføre. Skulle ikke forundre meg om det er den mest grundige grammatikken av en norsk dialekt siden Ivar Aasen på 1850-tallet.
Post Reply