Page 1 of 2

Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenskan?

Posted: Sun 16 Mar 2014, 21:26
by Xing
För ett tag sedan läste jag Words and Rules av Steven Pinker. Verket berör frågan om regelbundet och oregelbundet i språket. En tes som drivs är att en regelbunden form inte nödvändigtvis behöver vara den som är mest frekvent, utan snarare den som används som "defaultform", den form som tas till när ingen inlärd form finns att tillgå. Många gånger kommer den regelbundna formen att vara den som också är mest frekvent. Men detta är inte nödvändigtvis fallet. Så argumenterar författaren t.ex. för att -s har blivit den regelbundna pluralformen i tyskan, även om den inte är speciellt frekvent rent statistiskt.

Boken omtalar några kriterier, som kan fungera som ett slags test för huruvuda en viss form är att betrakta som regelbunden. I en tämligen fri återgivning, tenderar regelbundna former att användas för:
  • Ord som låter ovanliga eller främmande.
  • Nominaliseringar av andra ordklasser
  • Nominaliseringar av citat eller fraser
  • Nominaliseringar av egennamn. ("Det bor fyra Pettersson (Pettersöner? Pettersonar? Pettersons?) i kvarterer")
  • Akronymer
  • (Säkert några andra fall också som jag inte kommer ihåg.)
Efter att jag läste boken, slog mig tanken om "-s" kunde vara på väg att bli en regelbunden pluralform även i svenskan? Ungefär samtidigt noterade jag hur bekant till mig på ett svenskt nätforum talade om Jehovas Vittnen såsom JVs. Typ "det var ett par JVs som knackade på min dörr". Och en annan som talade om Påsköns moais. Och hur någon talade om de hijabs som bärs av vissa muslimska kvinnor. Och lite annat smått och gått.

Kanske rör detta sig om enstaka fall. Men det vore ändå en intressant utveckling att hålla ögonen på. Vilka fall har ni noterat, där "-s" används fritt som pluralform på ord där den "egentligen" inte hör hemma? (D.v.s., när det inte rör sig om icke-assimilerade lånord från engelska eller andra språk där -s fungerar som plural, där man kan säga att vi lånat även pluralformen med själva ordet.)

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Mon 17 Mar 2014, 02:19
by Prinsessa
Detta är ett fenomen jag över huvud taget har börjat bli medveten om sedan bara två år kanske.

Jag har själv aldrig haft någon annan intuition än att slänga på -r, -ar eller -er (eller inget alls, om jag tolkar det intuitivt som ett neutrum) (vet att en del säger partners, men jag började höra det först förra året eller något – har själv alltid sagt partnrar (uttalat partrar eller partnar)). Jag är ju med visst jäv i det att jag genom mitt språkintresse är mera medveten om sådant, men jag har nog aldrig sagt annat än partnrar, i alla fall. Avokado verkar vara ett annat ord. Alltid sagt och skrivit avokado(e)r, i enlighet med video(e)r.

Att många gör detta verkar dock stämma – jag har verkligen tänkt "HAAAA??????" när jag har sett "satsumas" i butik, för i mitt huvud är det omöjligen ens naturligt eller intuitivt att få det till något annat än "satsumor". Himla underligt för mig...

Att sätta namn i flertal är inget jag alls sysslar med, så det är för mig inget "problem" som behöver lösas. Vad gäller familjer är det just "familjen Pettersson" jag har vuxit upp med, snarare än något anglicerat försök att utan anledning sätta det i flertal. Vad gäller egennamn hade jag sagt "jag känner många som heter Erik", snarare än att försöka sätta det i flertal.

Vad gäller moai hade jag gjort det i stil med taxi, vars vedertagna flertalsform ju är taxibilar, och sagt moaistatyer. Hijaber kommer dock omedelbart till mig som intuitiv flertalsform av hijab.

Hur som helst stämmer det du säger, att folk verkar applicera engelskans -s i allt större utsträckning på främmande ord oavsett ursprung, och till och med på egna ord, och någon form av början till något ser det ju ut som. Visst har väl nederländska genomgått något liknande?

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Mon 17 Mar 2014, 11:53
by Allekanger
Kul ämne! Jag tror det kan vara som du föreslår, att -s är det nya -(V)r.

Jag är ganska bra på att ändra mig språkligt, så många s-pluralformer har naturligen letat sig in i mitt språkbruk. Videos och videor går väl i fri variation, men skulle inte (lika lätt) kunna tänka mig t.ex. sambor. Då låter sambos bättre.

Vad gäller andra ord, så tror jag (så långt som jag hittills har kommit på) att det kanske har att göra med huruvida ordet i fråga liknar ett redan känt ord. Zebra liknar ju flicka när det gäller betoning och rytm, så då heter det väl helt enkelt zebror. Satsuma och avocado därimot har väl en, för svenska historiskt sett, ganska "exotisk" akut betoning på näst sista stavelsen, vilket då inte passar de gamla r-formena och orden får -s eller ingen ändelse alls istället. Kapybara och anakonda har också betoning på sista stavelsen, men med grav accent, så de känns bekvämare att lägga r-ändelse på. [:)]

Vad gäller namn, så är ett -s på ett efternamn eller en adress (ej gator) för mig hela familjen, t.ex. "Pettersons var här igår", "vi tänkte åka upp och fika hos Tallmobackens" etc.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Mon 17 Mar 2014, 12:27
by Prinsessa
Allekanger wrote:men skulle inte (lika lätt) kunna tänka mig t.ex. sambor. Då låter sambos bättre.
Lustigt. Det är ju samma -bo som i falköpingsbo / falköpingsbor eller liknande. Hade ingen aning om att någon sade sambos. :S Fortfarande ganska nytt fenomen för mig, som sagt...
Satsuma och avocado därimot har väl en, för svenska historiskt sett, ganska "exotisk" akut betoning på näst sista stavelsen
Nu räcker det visserligen för mig att det heter «en satsuma» och att det slutar på a, men jag uttalar det «sáts(u)ma». Har aldrig hört någon säga det, så det är uttalet jag har förutsatt likna det ursprungliga japanska mest. Men, ja, för mig räcker det att ett ord slutar med -a och icke är i neutrum, för att det skall kännas naturligt att säga -or (= -er IMD). Samma med oneutralt -o och -(e)r.
"Pettersons var här igår", "vi tänkte åka upp och fika hos Tallmobackens" etc.
Detta bruk har jag enbart höra en bekant och hennes familj nyttja. Aldrig före eller efter. Är uppvuxen med att säga «familjen X», som sagt. Eller nej... Alltså. Nej, faktiskt. Jag är uppvuxen med att säga förnamn. «Pia och barnen var här i går» i stället för «familjen Andersson var här». «Stefan och Marina (och barnen)». Faktiskt.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 18 Mar 2014, 09:59
by Prinsessa
Heh, nu råkade vi ut för detta på jobbet. Vi snackade om ban(n)rar, och det visade sig att de flesta andra här säger «banners»...

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 18 Mar 2014, 14:02
by Xing
Xing wrote:Vad gäller moai hade jag gjort det i stil med taxi, vars vedertagna flertalsform ju är taxibilar, och sagt moaistatyer. Hijaber kommer dock omedelbart till mig som intuitiv flertalsform av hijab.
Här är jag nog ense. Till nöds skulle jag nog kunna acceptera en omarkerad plural - "flera moai", "flera taxi". Rent funktionellt kan man ju hävda att det är ett mindre lämpligt alternativ, men det fungerar ju uppenbarligen i dag för många neutrala substantiv.
Skógvur wrote:Lustigt. Det är ju samma -bo som i falköpingsbo / falköpingsbor eller liknande. Hade ingen aning om att någon sade sambos. :S Fortfarande ganska nytt fenomen för mig, som sagt...
Jag föredrar också "sambor". Samt överlag -r på ord som slutar på (obetonat) -o. Möjligen är det den akuta accenten som spökar, och ger en främmande klang i vissa öron.

Vad gäller plural av (nominaliserade) egennamn, är de kanske inte så vanliga i svenskan. Jag skulle nog i de flesta fall använda en oböjd plural: "Det bor två Larsson i kvarteret" (snarare än *Larssöner); "vi har två Johan i klassen".

Kanske är det oböjda formen den regelbundna i min varietet av svenska?
Allekanger wrote:Vad gäller namn, så är ett -s på ett efternamn eller en adress (ej gator) för mig hela familjen, t.ex. "Pettersons var här igår", "vi tänkte åka upp och fika hos Tallmobackens" etc.
Rör det sig inte om gamla genitivformer här?

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 18 Mar 2014, 17:43
by Allekanger
Skógvur wrote:Lustigt. Det är ju samma -bo som i falköpingsbo / falköpingsbor eller liknande. Hade ingen aning om att någon sade sambos. :S Fortfarande ganska nytt fenomen för mig, som sagt...
För mig blir det väl inte samma -bo, eftersom det är obetonat. Mera samma -o som i mango eller limbo (där mango får -s).
Nu räcker det visserligen för mig att det heter «en satsuma» och att det slutar på a, men jag uttalar det «sáts(u)ma». Har aldrig hört någon säga det, så det är uttalet jag har förutsatt likna det ursprungliga japanska mest. Men, ja, för mig räcker det att ett ord slutar med -a och icke är i neutrum, för att det skall kännas naturligt att säga -or (= -er IMD). Samma med oneutralt -o och -(e)r.
Ah, visste inte att det var ett japanskt ord. Har bara hört folk säga det med akut accent på u:et nån gång.
Xing wrote:Rör det sig inte om gamla genitivformer här?
Jo, det är möjligt. Jag bara sa det som kommentar till ditt exempel med plural på namn.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 18 Mar 2014, 21:32
by Systemzwang
Skógvur wrote:Heh, nu råkade vi ut för detta på jobbet. Vi snackade om ban(n)rar, och det visade sig att de flesta andra här säger «banners»...
För mig är banner och bannér ord jag vägrar särskilja, och pluralformen blir då bannér. Vi behöver inte låna det ordet två gånger.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 18 Mar 2014, 21:41
by Prinsessa
Systemzwang wrote:
Skógvur wrote:Heh, nu råkade vi ut för detta på jobbet. Vi snackade om ban(n)rar, och det visade sig att de flesta andra här säger «banners»...
För mig är banner och bannér ord jag vägrar särskilja, och pluralformen blir då bannér. Vi behöver inte låna det ordet två gånger.
Jag föredrar ord med första stavelsen betonad, så jag gör nog gärna tvärt om och utrotar det äldre lånet, då. ;)

På tal om att ha för många varianter av samma ord – varför säger vissa människor fräsj, när vi redan har både frisk och färsk?

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Thu 20 Mar 2014, 10:43
by Aszev
Jag använder s-plural tämligen frekvent i vardagligt tal. Därjämte även det fruktade -sar.

Vet inte egentligen hur jag använder dem, eftersom det sällan görs genomtänkt. Det som förbryllar mig mest är egentligen uppkomsten av de bisarra paradigm som de har fört med sig, men de visar väl om något mest att böjningarna inte etablerat sig ordentligt ännu. Rimligtvis är väl typ 1 analogibildat till neutrala lån som event, men jag har en känsla av att även neutrala ord skulle kunna få samma pluralform, som i en typ 4.

1. en X, Xen, Xs, Xen
2. en X, Xen, Xs, Xsarna
3. en X, Xen, Xsar, Xsarna

4. ett X, Xet, Xs, Xen

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Thu 20 Mar 2014, 10:45
by Aszev
Skógvur wrote:På tal om att ha för många varianter av samma ord – varför säger vissa människor fräsj, när vi redan har både frisk och färsk?
En av mina "favoriter" är formel vs nylånet formula.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Thu 20 Mar 2014, 21:16
by DrGeoffStandish
Aszev wrote:En av mina "favoriter" är formel vs nylånet formula.
Definitivt en av mina "favoriter" i sammanhanget, fasen vad jag har svurit åt all reklam där man säger formula. Jag tror dock att betydelsen inte är formel utan snarare recept.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Fri 21 Mar 2014, 12:12
by Prinsessa
heala / hela är ju alltid skoj

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Fri 21 Mar 2014, 13:06
by Systemzwang
DrGeoffStandish wrote:
Aszev wrote:En av mina "favoriter" är formel vs nylånet formula.
Definitivt en av mina "favoriter" i sammanhanget, fasen vad jag har svurit åt all reklam där man säger formula. Jag tror dock att betydelsen inte är formel utan snarare recept.
Formel kan också betyda "recept", så ... Det fina med att bo i Finland (eller att inte titta på TV och lyssna på radio) : man undgår "hippt" reklamspråk där den som skrivit manuset nätt och jämt borde ha godkänts i svenska.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Mon 24 Mar 2014, 22:04
by Xing
Aszev wrote:Jag använder s-plural tämligen frekvent i vardagligt tal. Därjämte även det fruktade -sar.

Vet inte egentligen hur jag använder dem, eftersom det sällan görs genomtänkt. Det som förbryllar mig mest är egentligen uppkomsten av de bisarra paradigm som de har fört med sig, men de visar väl om något mest att böjningarna inte etablerat sig ordentligt ännu. Rimligtvis är väl typ 1 analogibildat till neutrala lån som event, men jag har en känsla av att även neutrala ord skulle kunna få samma pluralform, som i en typ 4.

1. en X, Xen, Xs, Xen
2. en X, Xen, Xs, Xsarna
3. en X, Xen, Xsar, Xsarna

4. ett X, Xet, Xs, Xen
Har du några exempel på ord, som i din idiolekt av svenska kan hänföras till de respektive paradigmen? Kan ord variera mellan de olika paradigmen?

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 01 Jul 2014, 23:14
by HinGambleGoth
I den nya X-men filmen är sentinelera fienden.

I Warhammer 40000 är spejsmarinsera ett av de starkaste lagen.

den gamla götamålsändelsen är produktiv, i alla fall i mitt språk, men idag är det ju fint att efterlikna engelska så mycket som möjligt, så man eftersträvar en så tydlig närhet till originaluttalet. Lite samma sak som när 1700-tals forskare använde grekiska och latinska ändelser.

På Flashback finns det ju åtskilliga trådar där man höjer engelska till skyarna och där man ständigt påpekar hur fruktansvärt svenskt brytning låter, att följa sin naturliga pluralbildning är således ett tecken på okunskap och hindrar svenskans förangelse.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Sat 05 Jul 2014, 17:59
by Prinsessa
Jag har ingen som helst intuitivt naturlig känsla för att ändra uttal för ett ord mitt i en mening på ett annat språk, även om jag kan uttala det andra språket helt perfekt när jag faktiskt snackar det. Bryter på som bara den på det språk jag talar för stunden – gäller ej bara svenska. Så det är spännande att se att det går så naturligt för andra, som faktiskt kanske uttalar det andra språket mycket värre än vad jag gör när de faktiskt snackar det helt och hållet.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Tue 30 Jun 2015, 19:10
by plathhs
SAOL 14 (som ju försetts med böjningsangivelser för alla substantiv, verb och adjektiv) föreslår till exempel följande:

avokado […] s. ~n ~r
hijab […] s. ~en ~er
partner […] s. ~n pl. ~ hellre än ~s
satsuma […] s. ~n; pl. satsumor hellre än ~s
video […] s. ~n ~r

etc.

Vidare står i inledningen, på s. XI r. 18–23 följande:
… Som exempel i SAOL på praktisk tillämpning av språkvårdsideologin kan nämnas motarbetandet [egen emfas] av engelskt plural-s. Dels bör, enligt ovan, böjningen av lånord passa in i det svenska böjningssystemet, dels kan det antas att det blir mer störningsfri kommunikation med formen gangstrar (och gangstrarna) än med formen gangsters (och gangstersarna?). …
På sikt kanske dock till och med Akademien kan acceptera -s som en giltig (eller rentav just regelbunden?) pluralform, vem vet? SAOL 15 lär väl utkomma ca. 2024~2025. Spänningen är olidlig.
Edit: Däremot, också ur SAOL 14:

muffins […] s. ~en hellre än ~; pl. ~ hellre än ~ar • ett bakverk

Skandal! Detta kommer jag nog aldrig kunna acceptera; för mig är muffins tveklöst inget annat än plural, och kanske ett av få ord i mitt språkbruk som förtjänar sitt plural-s.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Wed 01 Jul 2015, 15:23
by Prinsessa
Muffins i ental är märkligt i mina öron. Alltid sagt en muffin.

Re: Håller -s på att bli en regelbunden pluralform i svenska

Posted: Sun 05 Jul 2015, 14:46
by Xing
Prinsessa wrote:Muffins i ental är märkligt i mina öron. Alltid sagt en muffin.
Jag kan använda "muffins" i ental (jfr "kex" och "keps"), även om mitt språkbruk kanske inte är helt konsekvent på denna punkt.