Reformtankar

Diskutera konstgjorda/kunstige språk, kulturer, världar/verdener, nærstående vitenskaper og mykket/meget annat!
User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: Sun 19 Feb 2012, 00:53

Re: Reformtankar

Post by DrGeoffStandish » Sun 20 Oct 2013, 15:38

Skógvur wrote:Japp. Har hört att det skall vara sista lilla ön i Norden som har kvar kå (från Aszev själv, om jag minns rätt). Det är det traditionella uttalet.
Närheten till (det gamla) Danmark skulle i och för sig kunna antyda att man haft övergången -k > -g men att man medvetet tagit tillbaka -k för att markera ett avstånd till danskan. Ett sekundärt -k således om teorin skulle stämma.
Skógvur wrote:Det är på väldigt utgång, liksom tre kön, tyvärr.
Fast tre kön har ju i princip alla dialekter, i och för sig. Det är ju de utrotningshotade djuren som är värda att rikta bevarandeinsatser mot.
Skógvur wrote:Ganska många dömen får du dock upp då du söker efter en mening som denna:
https://www.google.se/search?q=mek&oq=m ... +te+mek%22
Inte mäk med ä?
Skógvur wrote:Ingen aning. Det verkar vara begränsat till det verbet. Förmodligen bara oregelbunden lenition för att det är så vanligt.
Heter "skä", "ske" eller "ski" (hårda k:n) i jämtska i betonad form. Handlar om ett generaliserad i-omljud av a. Synd att jämtska har tappat det tjocka l:et här, min stavning är dock skæł med normaliserat uttal [skæː] (obetonat: [skə]). "Hænn skæł æta!" [hæn skə ²æː.ta] = 'Han ska äta!' där æ i hænn = han minner om den korta period (två generationer på 1600-talet?) då nn var trönderskt palatalt, [ɲ], i jämtska.
Skógvur wrote:Japp, bygda, som jag valde att stava det av estetisk preferens, uttalas bögda.
I jämtska bygd med öppet y (öppnare än svenska öppna y:t men inte lika öppet som ett kort ö, samma kvalitet som det jämtska långa trånga ö:et d.v.s. nånstans mellan [ʏ] och [ø]).
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Reformtankar

Post by Prinsessa » Mon 21 Oct 2013, 04:38

DrGeoffStandish wrote:
Skógvur wrote:Japp. Har hört att det skall vara sista lilla ön i Norden som har kvar kå (från Aszev själv, om jag minns rätt). Det är det traditionella uttalet.
Närheten till (det gamla) Danmark skulle i och för sig kunna antyda att man haft övergången -k > -g men att man medvetet tagit tillbaka -k för att markera ett avstånd till danskan. Ett sekundärt -k således om teorin skulle stämma.
Har ingen aning om hur det låg till med den (o)vänskapen i dessa krokar under rätt tid för detta i så fall.
DrGeoffStandish wrote:
Skógvur wrote:Det är på väldigt utgång, liksom tre kön, tyvärr.
Fast tre kön har ju i princip alla dialekter, i och för sig. Det är ju de utrotningshotade djuren som är värda att rikta bevarandeinsatser mot.
Sant. Någon får tala om detta för knugen vår, så att han lämnar ulvarna i frid.
DrGeoffStandish wrote:
Skógvur wrote:Ganska många dömen får du dock upp då du söker efter en mening som denna:
https://www.google.se/search?q=mek&oq=m ... +te+mek%22
Inte mäk med ä?
«Samma sak.» Stavningspreferens ändrar inget av uttalet.
DrGeoffStandish wrote:
Skógvur wrote:Ingen aning. Det verkar vara begränsat till det verbet. Förmodligen bara oregelbunden lenition för att det är så vanligt.
Heter "skä", "ske" eller "ski" (hårda k:n) i jämtska i betonad form. Handlar om ett generaliserad i-omljud av a. Synd att jämtska har tappat det tjocka l:et här, min stavning är dock skæł med normaliserat uttal [skæː] (obetonat: [skə]). "Hænn skæł æta!" [hæn skə ²æː.ta] = 'Han ska äta!' där æ i hænn = han minner om den korta period (två generationer på 1600-talet?) då nn var trönderskt palatalt, [ɲ], i jämtska.
Har redan glömt vem som gav mig länken, men jag kom att tänka på hur jag vet att i synnerhet en del norska mål har palataliserat långt enn, när jag fann att detta skånska mål verkar ha gjort det velart: http://www.trelleborg.se/sv/kommun-poli ... -ordlista/
DrGeoffStandish wrote:
Skógvur wrote:Japp, bygda, som jag valde att stava det av estetisk preferens, uttalas bögda.
I jämtska bygd med öppet y (öppnare än svenska öppna y:t men inte lika öppet som ett kort ö, samma kvalitet som det jämtska långa trånga ö:et d.v.s. nånstans mellan [ʏ] och [ø]).
Känns som om att det borde vara [œ] här.
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Reformtankar

Post by Prinsessa » Mon 21 Oct 2013, 07:02

Snubblade över finaste dömet av det där med korta e/ä! Titt som tätt = tett sôm tätt.
User avatar
HinGambleGoth
greek
greek
Posts: 459
Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Location: gøtalandum

Re: Reformtankar

Post by HinGambleGoth » Mon 01 Sep 2014, 21:58

Jag vart rentav blåslagen av en tanke idag..

Varför ha hundra olika specialbokstäver med diakritiker i älvdalskan för markera nasalisering? när man kan ha den "stumma" nasalen kvar istället?

bokstaven Ñ/ñ är ypperlig.

alltså gą̊s blir gåñs.

1. On tiðeñ kam eð iett buoð fråñ tjäjseram Augustus at iel wärdeñ uld skattskrievas.
2. Ittað war fuost skattskrievnindseñ og on add dier mes Kwirinius war an so war
öspin i Syrien.
3. Dåñ fuor oller umstað og ulld lat skattskriev sig, wer og ienn daiti senn stað.
4. So gard Juoseff og, og etesros an war undo diem so ärd Davið til, fuor an fråñ
Nasaret i Galileen upi Judeen og upi Daviðes stad, Bettleiem og
5. ulld lat skattskriev sig i lag min Maria. Dier war festfuok og åñ war åñ sytn.
6. Etersos åñ war rieð i rå, wart eð so åñ ulld fåñ krippin me dier war dar.
7. O fikk ien sun og eð war fuost krippin. Åñ lindeð an og laggd an iñ ien krubbu, etersos
int eð fanns noð inwärn að diem noger eller.
8. Dar i markum war eð geslkaller aut og uñogäs fläð um noteñ
9. Dåñ stuoð eð Ärrames aindsel fromonað diem, og eð stjen ringgum diem, og
liuoseð kam frå Äñrram, og dier wart gråñl autstellder.
10. Men aindjeln saggd að diem: Warið it skerner! Ig kum min buoð at ulið war
sturfaingner, ollt fuok ul werd glaðir.
11. I dag ar ien frelser kumið til að ið i staðim Davið, og an ir Messias, Ärrn.


Varför har inget föreslagit det här tidigare? både praktiskt och etymologiskt.
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:
User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: Sun 19 Feb 2012, 00:53

Re: Reformtankar

Post by DrGeoffStandish » Mon 01 Sep 2014, 22:08

HinGambleGoth wrote:Varför har inget föreslagit det här tidigare? både praktiskt och etymologiskt.
Jag gjorde det för 10 år sedan men folket i föreningen Ulum dalska var inte direkt intresserade. (Notera att för 10 år sedan kunde man svårligen få ogonek att funka i webbläsare så jag försökte hitta ett alternativ, och det blev det etymologiska att helt enkelt markera stum nasal konsonant som färgat av sig på vokalen. Att jag valde ñ berodde på att tilde, ~, i IPA betecknar nasalitet och att ñ funkade i webbläsare OCH i epostprogram!) Säkerligen har flera före mig kommit på samma idé. Några år senare kom jag in på att istället använda h som stum nasal konsonant (ty älvdalska saknar [h]) och idag föredrar jag eng-symbolen ŋ ty i klassiskt försvenskat franskt uttal så använder man eng-ljud vid nasal vokal (entrecôte uttalas som bekant "angtrekått" och inte "äntrekå").
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Reformtankar

Post by Prinsessa » Tue 02 Sep 2014, 13:09

Tycker det ser hemskt ut...
User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: Sun 19 Feb 2012, 00:53

Re: Reformtankar

Post by DrGeoffStandish » Tue 02 Sep 2014, 19:40

Skógvur wrote:Tycker det ser hemskt ut...
Håller med, det var därför jag slutade använda ñ och istället införde h. Hur ser det här ut då?:
      • 1. On tiðeh kam eð iett buoð fråh tjäjseram Augustus at iel wärdeh uld skattskrievas.
        2. Ittað war fuost skattskrievnindseh og on add dier mes Kwirinius war an so war
        öspin i Syrien.
        3. Dåh fuor oller umstað og ulld lat skattskriev sig, wer og ienn daiti senn stað.
        4. So gard Juoseff og, og etesros an war undo diem so ärd Davið til, fuor an fråh
        Nasaret i Galileen upi Judeen og upi Daviðes stad, Bettleiem og
        5. ulld lat skattskriev sig i lag min Maria. Dier war festfuok og åh war åh sytn.
        6. Etersos åh war rieð i rå, wart eð so åh ulld fåh krippin me dier war dar.
        7. O fikk ien sun og eð war fuost krippin. Åh lindeð an og laggd an ih ien krubbu, etersos
        int eð fanns noð inwärn að diem noger eller.
        8. Dar i markum war eð geslkaller aut og uhogäs fläð um noteh
        9. Dåh stuoð eð Ärrames aindsel fromonað diem, og eð stjen ringgum diem, og
        liuoseð kam frå Ährram, og dier wart gråhl autstellder.
        10. Men aindjeln saggd að diem: Warið it skerner! Ig kum min buoð at ulið war
        sturfaingner, ollt fuok ul werd glaðir.
        11. I dag ar ien frelser kumið til að ið i staðim Davið, og an ir Messias, Ärrn.
Lite bättre i mitt tycke men stavningen skulle behöva etymologiseras (uo > ó etc.). Och det är inte utan att man blir en smula illamående att läsa en bibeltext. [xP]
Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42

Re: Reformtankar

Post by Prinsessa » Wed 03 Sep 2014, 12:23

Tusen gånger värre. ñ antyder i alla fall vad för ljud det faktiskt är.
User avatar
HinGambleGoth
greek
greek
Posts: 459
Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Location: gøtalandum

Re: Reformtankar

Post by HinGambleGoth » Thu 04 Sep 2014, 01:57

DrGeoffStandish wrote:Lite bättre i mitt tycke men stavningen skulle behöva etymologiseras (uo > ó etc.). Och det är inte utan att man blir en smula illamående att läsa en bibeltext. [xP]
Ska du gå med i akademi dalmåla? När man ändå ska "etmyologisera" så kan man ju gå "fullt ut", som fransmännen.
[:D]
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:
User avatar
sestir
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 61
Joined: Sun 22 Mar 2015, 16:05
Location: Markaryd
Contact:

Re: Reformtankar

Post by sestir » Wed 14 Sep 2016, 23:23

En tanke vid midnatt: Det kasusen borde gå att återinra genom att, istället för word-order, spika betoningsmönstret — t ex införa latinsk stress.
Nackdelen är att man, så fort man öppnar munnen, blir sugen på pizza. [:'(]
User avatar
メタ情報
hieroglyphic
hieroglyphic
Posts: 43
Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43

Re: Reformtankar

Post by メタ情報 » Sat 05 Aug 2017, 10:16

Det verkar finnas en del konstigheter i texten, som första ordet »on» som jag inte tror finns, och att vissa ord saknar nasal markering m. m.

Hvad sägs om apostrof, som likväl brukar markera bortfall? I den officiella ortografin används apostrof för öfverlång stafvelse, men det kan man skrifva på andra sätt, t. d. ymstaðs i stället för ymsta’ss, och nið(et)ter i stället för ni’tter, och så kan man skilja på ljótt /ljuoːtː/ med lång vokal och vo’tt /ũotː/ med kort vokal.

1. On tiðe’ kam eð étt bóð frá’ kjæjseram Augustus at hél værde’ uld skattskréfas.
2. Hittað var fórst skattskréfningje’ og on hadd dér mes Kvirinius var han so var
öspin i Syrien.
3. Dá’ fór oller umstað og uld lat skattskréf sig, hver og énn díti senn stað.
4. So gard Jóseff og, og etersos han var undo dém so heyrd (= hærd) Dafið til, fór han frá’
Nasaret i Galileen upi Judeen og upi Dafiðes stað, Bettleém og
5. uld lat skattskréf sig i lag min Maria. Dér var festfólk og ho’ var á’ sytn.
6. Etersos ho’ var réð i rá, vart eð so ho’ uld fá’ krippin me dér var dar.
7. Ho’ fikk én sun og eð var fórst krippin. Ho’ lindeð han og lagd han i én krubbu, etersos
int eð fanns noð inværn að dém noger heller.
8. Dar i markum var eð ge’slkaller út og ó’gæ’s flæð um note’
9. Dá’ stóð eð Hærrames engjel fromonað dém, og eð skén ringum dém, og
ljóseð kam frá’ Hærram, og dér vart grá’ðl (?) útstelder.
10. Men engjeln sagd að dém: varið it skerner! Ig kum min bóð at ulið var
sturfegner, olt fólk ul verd glaðir.
11. I dag har én frelser kumið til að ið i staðim Dafið, og han ir Messias, Hærrn.


a á b d ð e é f g h i í j k l m n o ó p r s t u ú v y ý æ ö ø ’

Jag tycker att tysta bokstäfver, liksom apostrofen, är fördelaktiga i det långa loppet, som jag skref hittað (hit þat?), rst, m. m., af den anledningen att människor som inte kan älfdalska ändå kan läsa det. Således förstår hvilken nordbo som helst, hvad fólk, málm och engjel (eller engil) betyder, men värre hvad fuok, måm och aindsel skulle vara för något, om de inte redan kan älfdalska. Jämför engelska folk som uttalas föok eller fåok, talk som uttalas tåk och isländska engill som uttalas eindtjitl. Och om svensken fick bestämma tysk stafning skulle Volk bli fållk. Nog är vi ändå ganska nöjda med att de inte »skrifver som de talar». Och om fransmannen vet att hêtre uttalas ätr, kan väl likaså en älfdaling skrifva hús och säga aos. Man kan till och med skrifva fylgja för fya, där l underförstått är ett sånt där mörkt som inte hörs, och gj (dvs j, efter l) försvinner mellan y och a. Med det förstår färingen att man menar det han uttalar filjdtkja. Sen får man kopplingen till det g som faktiskt hörs i fylgde /fygde/ »följde».

Om man har något emot detta resonemang och tycker att den officiella »fonetiska» skriften är bättre, bör man fundera om man också inte tycker att isländska botna borde stafvas båhttna eller norska blenkja som blängcha eller danska lykkelig som löggeli, eftersom det enligt svenska mått skulle vara mer »fonetiskt» - helt oförståeligt för en oinvigd, men »fonetiskt».
Post Reply