Ord utanför standardspråket!

[Aszev]

Någon som vill kännas vid konstruktionen "vara till något" i betydelsen "gå till något, vara i/på något". Tex:

vi var till affären
jag var till stockholm
han har varit hem
jag var dit hela helgen

osv

Jag använder det inte, och i min idiolekt är det ogrammatiskt. De jag känner som använder detta är från Västmanland och Dalarna.

[Prinsessa]

Låter helt engelskt.

[Aszev]

På vilket sätt?

[Prinsessa]

Vet ej. Känns halvsvengelskt i något hörn.

[Ceresz]

@Aszev: Vi snackade väl om det där på skype nån gång? Låter hur skumt som helst, men det är en ganska intressant konstruktion.

@Skógvur: Tycker inte det låter engelskt alls .

[Xing]

Någon som vill kännas vid konstruktionen "vara till något" i betydelsen "gå till något, vara i/på något".

Ja, jag

Jag gillar konstruktionen åq tänker göra allt för att den skall spridas i det svenska språket.

[CMunk]

Her er nogle eksempler på danske dialektord og -fraser:
Bruger en android tablet til at skrive dette, så de fonetiske transskriptioner er i X-SAMPA

Jylland:
"igå?" [e"gO] - "ikke også" østjysk
"æ og?" [E:_? Vw] - "ikke også" vestjysk
"træls" [t_sR_0Als] - Meget jysk ord som betyder "dårlig", "skidt", "ikke godt".
"ringe" [R{N@] - Også et jysk ord med næsten samme betydning som "træls".
"mojn" [mVjn] - Sønderjysk hilsen, jf. "(god) morgen", men bliver brugt på alle tidspunkter af dagen.
"tøvs" [t_s9w_?s] - Sønderjysk udtale af "synes", måske relateret til svensk "tycka".

Udtalen af /or/ som [Q] i modsætning til standard [o6_^] er også typisk for nogle jyske dialekter.

Fyn:
Typisk for fynsk dialekt er at stavelsesfinalt /d/ udelades. Normen er at det bliver [D].
Desuden er stød ikke så prominent i fynsk.

Sjælland:
Midtsjælland er kendt for meget kraftigt stød. Vokalen bliver nærmest fordoblet. "te" bliver til [t_se:_?e]

Bornholm:
Bornholmsk lyder meget svensk, og har heller ikke stød. Jeg hørte engang noget svensk, jeg syntes lød meget bornholmsk og fandt ud af at det var fra Ystad

[Aszev]

'og' är vanligt i betydelsen 'också' i hela Skandinavien så vitt jag vet, nu får vi ytterligare bevis på det

Moin är säkert en lågtysk influens, det används än idag i nordtyskt vardagsspråk!

Jag har bara hört lite bornholmska, för mig lät det väl som nån slags skånsk-dansk blandning, men det var iaf tydligt att det varit separerat av resten av det östdanska området ett bra tag D:

[rickardspaghetti]

men det var iaf tydligt att det varit separerat av resten av det östdanska området ett bra tag D:

Är det dåligt?

[Aleco]

Eg ser at det for det meste berre er svenskar her, og svensk som omtalast, men eg vonar det er greitt om eg får sleppe til litt, au

Förresten, vilka känner till/använder ordet dygna?

Tyder det det same som på norsk? Å vera vaken i over natti?

Eg kom på somme ord i timen på S- på skulen i dag, faktisk, som eg har funni ut at folk i Oslo ikkje skjøner med det fyrste. Eg legg au til to-tre andre ord som eg kjem på no medan eg skriv.

(på lydrett mål/vanleg skrivi mål : tyding)
* di/de (/di:/): varaord som tyder "y'all"
* jõt/jøt (/ʝuøːt/): adjektiv som tyder "ugly"
* pãŕär/pælær (/pɛäɽäɾ/): namnord som tyder "rainboots"
* skéke/skjeke (/ʃieːkə/): gjerningsord som tyder "point your tongue at someone"
* snögg/snøgg /snœg/): adjektiv som tyder "short" eller "fast"
* stapaŕ/stapal (/stapa(ː)ɽ/): adjektiv som tyder "fat", men på same tid er det au noko anna nedbrytande med han/henne.
* stákä/staka (/stɒːkä/): gjerningsord som tyder "to pet/caress". For nordmenn elles tyder det berre "to impale".
* stäier/steier (/stäjəɾ/): namnord som tyder "ladder"

[Ceresz]

Förresten, vilka känner till/använder ordet dygna?

Tyder det det same som på norsk? Å vera vaken i over natti?

Ja, det stämmer.

Fina ord du har bidraget med!

[Aszev]

Jag visste att jøt såg bekant ut! Ljot!

Moro å ha deg tilbake Aleco

[Prinsessa]

* di/de (/di:/): varaord som tyder "y'all"

Detta är väl vanliga ordet i många delar av landet, og vanliga stavningen i nynorska?
http://en.wiktionary.org/wiki/de#Norwegian_Nynorsk

* jõt/jøt (/ʝuøːt/): adjektiv som tyder "ugly"

http://en.wiktionary.org/wiki/lj%C3%B3tur

* pãŕär/pælær (/pɛäɽäɾ/): namnord som tyder "rainboots"

Jag hade gissat potäter, haha.

* skéke/skjeke (/ʃieːkə/): gjerningsord som tyder "point your tongue at someone"

Som med alla andra av dessa ord skall man ju snarare gå efter uttal än stavning här... Kan det ha' att göra med «käke»?

* snögg/snøgg /snœg/): adjektiv som tyder "short" eller "fast"

http://sv.wiktionary.org/wiki/sn%C3%B6ggur

* stákä/staka (/stɒːkä/): gjerningsord som tyder "to pet/caress". For nordmenn elles tyder det berre "to impale".

Jag hade tolkat detta som något med pålar og liknande även i svenska, ja. I svenska nyttjas det nog oftast i «att staka sig fram», som innebär att man får kämpa med att komma sig fram (ofta i genom livet eller liknande, snarare än några hinder i omgivningen som ligger i vägen, som stenar eller stockar), men jag skulle även tolka det som att föra en båt, som man driver med en längre pinne, fram, og i svenska är ju självklart även namnordet «stake» till, som dock i regel nyttjas, og tolkas, som något annat än en träpinne. :x

* stäier/steier (/stäjəɾ/): namnord som tyder "ladder"

http://en.wiktionary.org/wiki/stige med ett ytterligare -r är väl inget överdrivet underligt?

[Aleco]

* di/de (/di:/): varaord som tyder "y'all"

Detta är väl vanliga ordet i många delar av landet, og vanliga stavningen i nynorska?
http://en.wiktionary.org/wiki/de#Norwegian_Nynorsk

Jo, men eg har så langt ikkje kommi over noko anna målføre der "de" ikkje uttalast "dåkker/dykkun/dåkk/døkk/dere" Det forfjamsar folk.

* skéke/skjeke (/ʃieːkə/): gjerningsord som tyder "point your tongue at someone"

Som med alla andra av dessa ord skall man ju snarare gå efter uttal än stavning här... Kan det ha' att göra med «käke»?

Vel, kva tyder "käka" då? Mange av målorda mine kjem frå svensk, så det er mogleg. På norsk er same ordet (som målordet mitt) "å geipe"

* stäier/steier (/stäjəɾ/): namnord som tyder "ladder"

http://en.wiktionary.org/wiki/stige med ett ytterligare -r är väl inget överdrivet underligt?

Sant, men det forfjamsar folk for det

Fleire ord medan eg hugsar dei:

* väŕve/hvelve: gjerningsord som tyder "to fall" (inanimate(-like))
* ente;ette/ente;ette: adverb som tyder "not" (forfjamsar ikkje av di det er eit vel kjent ord; svensk "inte")
* ense/ense: gjerningsord som tyder "touch" eller "notice"
* ensäne(s)/ensande(s): adjektiv som tyder "interesting" (med -s som predikat)
* hǻŕt;håŕkut/hålt;hålkut: adjektiv som tyder "slippery" (svensk "hål"?)
* efta(n)/efta(n): namnord som tyder "afternoon" (av norrøn sideform til "aftan")

[Prinsessa]

* väŕve/hvelve: gjerningsord som tyder "to fall" (inanimate(-like))

Det låter ju som kverva ([url=http://en.wiktionary.org/wiki/hverfa]se även isländska[/i]) med en smått ändrad innebörd, men jag ha'r ju sett dig skriva just kverva i sin ursprungsinnebörd bara i dag, så jag vet ej.

* hǻŕt;håŕkut/hålt;hålkut: adjektiv som tyder "slippery" (svensk "hål"?)

Hal. Till är även halka, som innebär att snubbla och falla just för att underlaget är halt.

[Globydna]

Noen ord fra Gudbrandsdalsområdet:
frakt [fɾɑkt] adv., adj. : mye, mange, voldsomt, (generell intensifier) 'frakt med folk'
kjei [çæɪ], adj. : sliten
kjett [çɛt], adv. : kjedelig, kjipt, synd, 'det her var kjett, ass', 'kjett at vi tapte'
maule [ˈmæʉɽə], v. : å bare spise pålegget, 'maule ost'

Fra Bergen:
tidig [ˈtiːdi] adv. : morsomt (er ikke helt sikker på bruksmåten)

Mange steder i landet brukes kaku [ˈkɑːkʉ] eller kakuskive [ˈkɑːkʉˌʃiːʋə] om det som på bokmål heter brødskive.

Ellers har jeg notert meg en konstruksjonen 'å bli å [verb]' i trøndersk og nordnorsk i betydningen 'komme til å ...'. F.eks. trøndersk 'æ blir nok ittj å færra, sjø'. Kan jo i samme slengen legge til:

færra [ˈfærɑ], v. : reise, dra
sjø [ʃø] (pragmatisk partikkel)

Jeg har også blitt fortalt at noen trønderske dialekter mangler et eget ord for hånd, slik at 'arm' dekker begge begrepene. Tror det samme gjelder bein/fot og liknende.

* hǻŕt;håŕkut/hålt;hålkut: adjektiv som tyder "slippery" (svensk "hål"?)

Hal. Till är även halka, som innebär att snubbla och falla just för att underlaget är halt.

Jeg har hørt 'hålke' [ˈhɔɽkə] bli brukt om glatt is om vinteren.

[Systemzwang]

Noen ord fra Gudbrandsdalsområdet:
frakt [fɾɑkt] adv., adj. : mye, mange, voldsomt, (generell intensifier) 'frakt med folk'

IMD (Österbottniska) används fraka som förstärkare, om än mest i en del fasta uttryck, typ

he (jä) fraka betan he
det är fraka biten det => det är långt

kommer faktiskt inte på något annat vanligt fast uttryck med fraka i.

[Aleco]

* väŕve/hvelve: gjerningsord som tyder "to fall" (inanimate(-like))

Det låter ju som kverva ([url=http://en.wiktionary.org/wiki/hverfa]se även isländska[/i]) med en smått ändrad innebörd, men jag ha'r ju sett dig skriva just kverva i sin ursprungsinnebörd bara i dag, så jag vet ej.

Jau, du seier noko der, men vi har "värve" her for "kverve" ;) Kvelve (väŕve) kjem frå gammalnorsk "hvelfa", visst.

* hǻŕt;håŕkut/hålt;hålkut: adjektiv som tyder "slippery" (svensk "hål"?)

Hal. Till är även halka, som innebär att snubbla och falla just för att underlaget är halt.

Ja, her au. håŕke er hålt underlag :)

maule minte meg om möŕ/møl som tyder "samanblanda (og vond) mat" eller "tull/fjas/pjatt"

[Prinsessa]

maule [ˈmæʉɽə], v. : å bare spise pålegget, 'maule ost'

I Göteborg säger vi möla för att åpet stoppa i sig mängder av mat.

... Det slog mig nu att även åpen är ett göteborgskt ord, haha. Det innebär icke det samma som i norska! Det innebär girig.

[Thaeri]

"Åpen" är ett västsvenskt ord skulle jag säga, här betyder det också "girig", men egentligen mest när man pratar om mat.