Jämtska

Diskutera konstgjorda/kunstige språk, kulturer, världar/verdener, nærstående vitenskaper og mykket/meget annat!
User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 26 Dec 2012 21:54

Notera att dativformen fýrum har belägg i jämtska i frusen form i uttrycket á fýrum bússum, t.ex. krýpe á fýrum bússum 'krypa på alla fyra'. Ordet búss kommer (antagligen) från fornnordiska bútʀ (bút > búts > búss) och betyder kubbe, kloss, avskuret stycke av ngt etc.

Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: 07 Nov 2011 14:42

Re: Jämtska

Post by Prinsessa » 27 Dec 2012 00:25

Finns andra ord med samma ljudändring att jämföra med?

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 27 Dec 2012 02:11

Det är teoretiskt möjligt att -ss snarare kommer ur genitiv vid sammansättning. (Samma fenomen som att vat[n]s 'vattens' blivit vass; i jämtska har man t.ex. vasslók 'vattenpöl'. Dock känner jag inte till att "vass" skulle kunna användas som självständigt ord för vatten i jämtska.) I jämtska har t.ex. æłg 'älg' en självständig parallellform æłs som kommer ur sammansättning (t.ex. æłsleðr 'älgskinn'). Annars kan det ju vara samma fenomen som i högtyska (hur nu det rent fonologiskt har gått till).

Notera att búss förekommer rent allmänt även i norska (buss) så det är möjligt att jämtska har lånat in denna uppdaterade variant av det äldre bút (kognat med engelska 'butt', antar jag); då skulle -t > -ss inte ha varit produktivt i jämtska och andra exempel borde då vara svåra att hitta.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 30 Dec 2012 01:27

Så här tänker jag mig att adjektiven ska böjas (stærk [stæʂk] 'stark'):
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      stærk        stærk       stært
      Dat.            stærkum     stærkre      stærke

      Plur.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      stærke       stærke      stærk
      Dat.            stærkum     stærkum     stærkum
Detta är den vanligaste typen av adjektiv. Notera att i nom/ack. så gäller det att det är identiska former för maskulinum och femininum. När det gäller nom./ack. (och dat., för den delen) pluralis så har dagens jämtmål bevarat den ändelselösa neutrumböjningen och generaliserat den till mask. och fem. I min normerade jämtska återinför jag de speciella maskulinum- och femininumformerna som säkerligen en gång existerat så som de ser ut i tabellen (från ett yngre fornjämtskt sterka).

Som referens så ger jag den äldre fornjämtska böjningen (väsentligen samma som i isländska fast med fornjämtsk fonologi):
    • Sing.       Mask.        Fem.        Neut.
      Nom.      stærkʀ        stærk        stærkt
      Ack.       stærkan       stærka       stærkt
      Dat.       stærkum       stærkri      stærku
      Gen.      stærks        stærkraʀ      stærks

      Plur.       Mask.        Fem.         Neut.
      Nom.      stærkiʀ        stærkaʀ      stærk
      Ack.       stærka        stærkaʀ      stærk
      Dat.       stærkum       stærkum     stærkum
      Gen.      stærkra        stærkra      stærkra
samt en rekonstruerad mellanjämtsk (1500-tal) böjning (med förlorat genitiv som i dagens färöiska och älvdalska samt med ändelseförsvagning, inskottsvokal, trekonsonantregeltillämpning, nasalering och palatalisering):
    • Sing.       Mask.        Fem.        Neut.
      Nom.      stærk·e        stærk       stært
      Ack.       stærkęn       stærke       stært
      Dat.       stærkum       stærkre      stærke

      Plur.       Mask.        Fem.         Neut.
      Nom.      stærkje        stærke       stærk
      Ack.       stærke        stærke       stærk
      Dat.       stærkum       stærkum     stærkum
Med stærk·e menar jag ett uttal med akut accent (stærke skulle få grav accent). Etymologiskt kommer sing. mask. nom. ur den äldre fornjämtska formen enligt
    • stærkʀ > stærk·əʀ > stærk·ə ~ stærk·e
d.v.s. först förs en inskottsvokal in (med största sannolikhet ett schwa) och sedan tappas det (förmodat) palatala r:et ʀ. Under den mellanjämtska period tappas till sist det oskyddade schwaet p.g.a. den akuta accenten och man får nyjämtska stærk. (Notera att t.ex. i setesdalsmål så har man fortfarande kvar schwaet och där används skrivsättet 'e som motsvarar ·e i tabellen ovan. Se t.ex. det setesdalska adjektivet drjúg'e.)

(Förresten, Var finns tabellfunktionen när man behöver den? :roll:)

Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: 07 Nov 2011 14:42

Re: Jämtska

Post by Prinsessa » 30 Dec 2012 09:56

Morpheus wrote:[stæʂk]
Färöiska säger hej. I färöiskan har jag alltid tänkt mig att /rk/ > /Sk/ kommer av att erret redan är approximant; lirkar man litet slappt med tungan, så är denna uttalsändring ingen krånglig att få till. Går litet smått med isländskans tonlösa uttal i detta fall, men är krångligare än då, och då kanske jag hellre rör mig åt [sk] än något annat. Vad är jämtskans frambörd av erret i vanliga fall? Är det approximant? Stockholmskt?

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 30 Dec 2012 18:11

Skógvur wrote:Färöiska säger hej.
Jag har noterat att bl.a. färöiska också har [ʂ] (fonetiskt retroflext s) för /r̥ / (fonemiskt tonlöst r).

En hel del dialekter i områden i Norge och Sverige som angränsar till Jämtland har också detta uttal och då inte bara framför p och k som i jämtska utan också framför t. (Okej, jämtska har ett fåtal ord med tonlöst r framför t; se faksimilen nedan.)
Skógvur wrote:I färöiskan har jag alltid tänkt mig att /rk/ > /Sk/ kommer av att erret redan är approximant; lirkar man litet slappt med tungan, så är denna uttalsändring ingen krånglig att få till. Går litet smått med isländskans tonlösa uttal i detta fall, men är krångligare än då, och då kanske jag hellre rör mig åt [sk] än något annat.
Jag vet inte etymologin för det färöiska uttalet, men jag föreställer mig att det är samma ursprung som det jämtska, d.v.s. från ett tonlöst r. I Hammerdalsmålet så har man fortfarande - åtminstone bland äldre - fonetiskt tonlöst r [r̥ ] för fonemiskt tonlöst r /r̥ /. I Vidar Reinhammars Hammerdalsmålet så stavas detta tonlösa r som "hr" (analogt med hur tonlöst l stavas "hl"):
            • Image
              Faksimil från Vidar Reinhammars Hammerdalsmålet.
Skógvur wrote:Vad är jämtskans frambörd av erret i vanliga fall? Är det approximant? Stockholmskt?
Alveolar flapp [ɾ], skulle jag tro, även om tremulant [r] väl fungerar fint också (beroende på dialekt, betoning, stil, position, individ etc.).

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 12 Jan 2013 02:24

Dativ pluralis bestämd form i mellanjämtska

I äldre fornnordiska fanns ingen speciell bestämd form för substantiv, så exempelvis uttryckte man dativ pluralis i utpekande form för vatn 'vatten' enligt vǫtnum (h)inum. I yngre fornnordiska sattes substantivet samman med pronomenet så att man i västliga mål typiskt fick vǫtnunum (d.v.s. det röda i vǫtnuminum har rationaliserats bort) och i östliga mål vatnumin (d.v.s. det röda i vatnuminum har rationaliserats bort). I isländska och färöiska heter det fortfarande vötnunum resp. vøtnunum [-n] (< vǫtnunum) och i t.ex. orsamål heter det wattnume (< vatnumin).

I jämtmål heter det sedan länge vatnum som rent fonologiskt lika gärna skulle kunna vara en förenkling av ett västligt vatnunum som ett östligt vatnumin. I Diplomatarium Norvegicum finns en mängd dokument som rör Norge under den tid som yngre fornnorska och mellannorska talades. Bland alla dokument som rör Jämtland så hittar vi t.ex. följande från Hackås i södra Storsjöbygden daterad år 1482:
      • Thetta bekennis jeg Cristinæ Karls dotter met thetta mit
        opnæ breffuæ ath miik kunnukt ok viterligit ær ath then tiidh
        min bonde Jngemundh haffde Hunga ok hans broder Anwnd ok
        haffde ok attæ ford Hungha j manga ar, thet hørde jegh aldre
        ath nokon dirffdis sig ther til ath fiskæ ælder nokon ytnungh gore
        j Hunga vatnonom nær kulle fiskæ stodh vtan the som j garden
        Hungum satho thetta sama haffwer jeg vitnet bade fore fogutæ
        ok lagman ok vil thet bade vitnæ ok sanna huar som jeg varder
        til kraffdh ok til sanende her om bider jegh Esbiorn j Øsen at
        hengia sit jncigle fore thetta breff som jeg for honom flut haffwer
        som giort ær j Hakas Anno dominj M cd lxxx secundo etc.
Språket är knappast ren jämtska utan någon form av dansk-jämtska (i slutet på 1300-talet började danska tränga undan norska i skriven form). Rimligen borde alltså varje icke-dansk form vara en jämtsk form (om vi antar att den som nedtecknat dokumentet var en skriftlärd jämte); framförallt ortnamn torde vara angivna på den jämtska formen i hög grad. I dokumentet finns ortnamnet Hungevattnen (idag officiellt Hungsjön) nämnt i sin mellanjämtska dativform Hunga vatnonom, normerat Hungavatnunum. Det gäller alltså att forn- och mellanjämtska hade den västliga varianten av dativ pluralis bestämd form.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 12 Jan 2013 18:25

Som jämförelse till det i nära nog helt fördanskade "jämtska" skriftspråket år 1482 exemplifierat i inlägget ovan så har man följande från 1362 (plats: Marieby):
      • Allum monnum þæim sem þetta bref sea æder hœyra sender
        Siugurder Bethtoson j Andresœy q. g. ok sina kunnukth gerande at ek
        hefuer goldoth Vibiorne bonda a Eide j skuld mina er ek atte honom
        gelda iord mina j Anderœy a bakkanom vester tualutena af alla þui er
        ek aa þar j bæde med hvsom ok thumthum. j akkrom ok eingiom ok
        allum þeim lunnendom þar til liggia vttan garzs ok jnnan frialst firir
        hueriom manne. gerde han mer þar a fiorar mærker jemskar ok gol-
        deth huern peningh epter þui sem han mer jattade skal Vibiorn fyr-
        sagder luka þar af sinom luta. x aln i skath ok.....ualute af .....
        lute kornzs ok tualute af otthungenom. Þessom godom mannom hiaue-
        rande herra Niklese a Brunflom Æistæine fliira Pete Berghssyni ok
        Austa i Bakka sem sin insigli setto firir þetta bref er gort var j Mar-
        gabyom a Thomass mœœsso dagh anno domini mo.cccolxo.ijo.
Jag kan inte se några språkliga drag som motsäger att detta skulle vara något annat än tidig mellanjämtska, endast o:et i monnum i början är uppenbart icke-jämtskt, men det är en standardiserad fras som den jämte som skrivit har lärt sig i Nidaros (dagens Trondheim) där trönderregeln säger att -um ger u-omljud av a vid nasal konsonant (därför monnum men allum); längre ned står det "Þessom godom mannom ..." vilket väl är genuin 1300-talsjämtska. Notera bland annat pronomenet ek som tydligen blivit jeg (danska eller jämtska?) i texten från 1482 drygt 100 år senare.

Jag antar att det lite lustiga ordet thumthum (svenska 'tomter') är en jämtsk form sett i ett norskt språkligt sammanhang. I västligare norska skulle detta ha skrivits tofthum med o istf. u och f istf. m.

Notera: Dokumentet finns även återgivet i det svenska Riksarkivet här i en något annorlunda tappning (oberoende avskrift?).

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 13 Jan 2013 00:08

Tack för alla intressanta synpunkter på mina senaste inlägg.
Last edited by DrGeoffStandish on 25 Jan 2013 22:16, edited 1 time in total.

Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: 07 Nov 2011 14:42

Re: Jämtska

Post by Prinsessa » 18 Jan 2013 09:42

Känns dumt att svara innehållslöst, när jag egentligen saknar något att bidraga med, men jag uppskattar verkligen, verkligen att läsa detta, och önskar mera. Jag läser allt. Du gör ett ypperligt verk.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 25 Jan 2013 23:36

Då fortsätter vi monologen. Låt oss ta några indefinita pronomen, 'någon', 'annan' och 'ingen'.

Vi börjar med 'någon' som på jämtska är nugun:
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      nugun        nugur       nuguð
      Dat.            nugrum       nugre       nugre

      Plur.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      nugre        nugre       nugur
      Dat.            nugrum      nugrum      nugrum
Att -n bevarats i nugun beror både på kortstavighet och på att r:et i fornjämtska ack. nokurn skyddat n:et (antagligen kan -n analyseras som ett -nn; jämför med hur -n är bevarat i magan 'magen', från fornjämtska ack. magann).

Låt oss sedan ta 'annan' som på jämtska heter æðnen (notera uttalet [2æːn]):
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      æðnen        æðner      æðneð
      Dat.            æðnrum       æðnre      æðnre

      Plur.           Mask.        Fem.        Neut.
      Nom./Ack.      æðnre        æðnre       æðner
      Dat.            æðnrum      æðnrum      æðnrum
Här gäller det att æ är en rest från den tid då jämtska hade ett centralnorskt palataliserat nn vilket orsakat ett i-omljud av a:et; det gamla klustret nd har dock inte gett i-omljud eftersom det aldrig var palataliserat (därför lann 'land' och inte "lænn"). Lika intressant är det inskjutna ð:et som är en rest från de fornjämtska böjningsformer av pronomenet som hade -ðr- ur äldre -nnr-; i äldre mellanjämtska hade man antagligen (där ann- antagligen uttalades något i stil med [aɲː] eller [æɲː]):
    • Sing.      Mask.        Fem.       Neut.
      Nom.      anner        anner      anneð
      Ack.       annęn        aðre       anneð
      Dat.       aðrum        annere     aðre

      Plur.      Mask.       Fem.       Neut.
      Nom.      aðre        aðre       anner
      Ack.       aðre        aðre       anner
      Dat.       aðrum       aðrum     aðrum
Det är inte så svårt att föreställa sig hur hybriden -ðn- uppstått ur -nn- och -ð-. Notera att det finala n:et i annęn borde ha tappats. Antagligen har man genom analogi med nugun och den maskulina bestämda substantivändelsen bevarat n:et (samt försvagat den obetonade vokalen; först schwa och sedan apokope).

Till sist så tar vi 'ingen' som i jämtska är ingjen:
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      ingjen        ingję       ingjeð
      Dat.            ingrum       ingre       ingre

      Plur.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      ingre         ingre       inger
      Dat.            ingrum       ingrum      ingrum
Notera de med nugun och æðnen analoga formerna med inskjutna ohistoriska r.

Nästa gång blir det nog verb.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 26 Jan 2013 21:29

Innan jag går över till verben så skulle jag vilja ge alternativa stavningar och böjningar till 'annan' och 'ingen'.

Vi börjar med 'annan':
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      ænnen        ænner      ænneð
      Dat.            ænnrum       ænnre      ænnre

      Plur.           Mask.        Fem.        Neut.
      Nom./Ack.      ænnre        ænnre       ænner
      Dat.            ænnrum      ænnrum      ænnrum
Det ser bättre ut; här har jag alltså bytt ut det spekulativa ðn mot det kanske riktigare nn. Vokallängden tror jag dock fortfarande kommer ur gamla böjningsformer med enbart ð men det kanske inte behöver markeras i ortografin eftersom kort vokal lika gärna kan användas.

När det gäller 'ingen' så är det böjningen som skulle kunna göras mindre lik böjningarna för 'någon' och 'annan' som ju till skillnad från 'ingen' har rot-r:
    • Sing.           Mask.        Fem.       Neut.
      Nom./Ack.      ingjen        ingję       ingjeð
      Dat.            ingum        ingre       inge

      Plur.           Mask.        Fem.      Neut.
      Nom./Ack.      inge         inge       ingję
      Dat.            ingum       ingum      ingum
Nu påminner det mer om vanlig adjektivböjning som sig bör. (Notera alternativa varianten ittenugun [2ɪʰtːˌnɞn], "inte någon", som rimligen böjs som nugun.)

Kommentarer? Plz? [:|]

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 28 Jan 2013 22:29

Innan verben några konkreta exempel på det ovan (dativ singularis i alla tre fallen):
    • Hænn hæłp nugre tav dekk storkjum. [hænː hæɽp 2nɞːˌɣəɾ tʰɑ dɛʰkː 2stɔʂː.ʊm] 'Han hjälpte någon av er flickor.'
      Jeg fló i ænnrum bjenn. [jɛː fɽuː ɪ 2æːn.ɾʊm bjɛnː] 'Jag flådde en annan björn.'
      Dú gav inge kné slag·jeð dænn·eð. [dʉ ɡɑː 2ɪŋː kneː 1ɬajː.ə 1dænː.ə] 'Du gav inget knä det där slaget.'
Ursäkta de något krystade meningarna (framförallt den sista). [:P]
Last edited by DrGeoffStandish on 29 Jan 2013 02:20, edited 1 time in total.

Prinsessa
runic
runic
Posts: 3226
Joined: 07 Nov 2011 14:42

Re: Jämtska

Post by Prinsessa » 28 Jan 2013 23:18

Tycker illa om samskrivninga av itte nugun og jag älskar den laterala frikativa. Rätt krångligt att säga så mycket för min del, är jag rädder. Det är e förhållandevis god blandning mellan uttal og ursprung. Icke giv upp, för då surar jag og Jämtland gråter.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 29 Jan 2013 02:27

Skógvur wrote:Tycker illa om samskrivninga av itte nugun
Det uttalas förvisso som ett ord.
Skógvur wrote:og jag älskar den laterala frikativa.
Det är ett pantröndskt ljud, finns nog även i besläktade och geografiskt närliggande dialekter (t.ex. älvdalska). Undrar om det uppsvenska 'ssel' som i 'lissel-' (= 'lill-') en gång - eller till och med fortfarande dialektalt! - uttalades med lateral frikativa?
Skógvur wrote:Rätt krångligt att säga så mycket för min del, är jag rädder. Det är e förhållandevis god blandning mellan uttal og ursprung.
Jag försöker återskapa ett mellanjämtskt språk; ortografiskt ska det vara äldre mellanjämtska (c:a år 1350) och grammatiskt yngre mellanjämtska (c:a år 1550). Uttalsmässigt är det äldre nyjämtska (c:a år 1600) som gäller - t.ex. att gj- och hv- uttalas [dʒ] resp. [w]; i revsundsmålet finns uttalet [dz] för gj- (och [ts] för kj-) så [dʒ] är väl inte helt taget ur luften i ett modernt perspektiv.
Skógvur wrote:Icke giv upp, för då surar jag og Jämtland gråter.
Tack, jag ska fortsätta.

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 29 Jan 2013 22:40

Låt oss börja med verben, vi tar de starka först.

Starka klass 1. Vokalserie: í [iː] — ei [eɪː] — u [ɵː] — i [ɪː].
    • Exempel: síge 'sjunka, sänkas, hasa ned'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         síg        seig
      Pl.          síge       sugu

      Inf.         síge
      Imp. Sg.     síg!
      Imp. Pl. 1    sígum!
      Imp. Pl. 2    sígjeð!
      Pres. part.   sígend
      Perf. part.   sigin
      Sup.        sigið
Starka klass 2. Vokalserie: ø,ý,ú [øː],[yː],[ʉː] — ou [ɞʉː] — u [ɵː] — y [ʏː].
    • Exempel: bjøðe 'bjuda'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         bjøð       bouð
      Pl.          bjøðe      budu

      Inf.         bjøðe
      Imp. Sg.     bjøð!
      Imp. Pl. 1    bjøðum!
      Imp. Pl. 2    bjøðeð!
      Pres. part.   bjøðend
      Perf. part.   bydyn
      Sup.        bydyð
Starka klass 3(a). Vokalserie: e,æ [ɛ],[æ] — a,æ,á [a],[æ],[ɑ] — u [ɞ]/[ʊ] — y [ʏ].
    • Exempel: dette 'ramla'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         dett       datt
      Pl.          dette      dutte

      Inf.         dette
      Imp. Sg.     dett!
      Imp. Pl. 1    dettum!
      Imp. Pl. 2    detteð!
      Pres. part.   dettend
      Perf. part.   dytten
      Sup.        dytteð
Starka klass 3(b). Vokalserie: i [ɪ] — a,æ,á [a],[æ],[ɑ] — u [ɞ]/[ʊ] — y [ʏ].
    • Exempel: finne 'finna'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         finn       fann
      Pl.          finne      funne

      Inf.         finne
      Imp. Sg.     finn!
      Imp. Pl. 1    finnum!
      Imp. Pl. 2    finneð!
      Pres. part.   finnend
      Perf. part.   fynnen
      Sup.        fynneð
Starka klass 3(c). Vokalserie: y,ø [ʏ],[ø] — a,æ,á [a],[æ],[ɑ] — u [ɞ]/[ʊ] — y [ʏ].
    • Exempel: slyngje 'slänga'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         slyng      sláng
      Pl.          slyngje    slunge

      Inf.         slyngje
      Imp. Sg.     slyng!
      Imp. Pl. 1    slyngjum!
      Imp. Pl. 2    slyngjeð!
      Pres. part.   slyngjend
      Perf. part.   slyngjen
      Sup.        slyngjeð
Nästa gång fortsätter vi med de starka verben (klass 4, 5, 6 och 7)!

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 01 Feb 2013 00:15

Starka klass 4(a). Vokalserie: æ [æː] — a [ɑː] — á [ɑʊː] — y [ʏː].
    • Exempel: bæra 'bära'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         ber        bar
      Pl.          bæra      báre

      Inf.         bæra
      Imp. Sg.     ber!
      Imp. Pl. 1    berum!
      Imp. Pl. 2    berið!
      Pres. part.   bærand
      Perf. part.   byryn
      Sup.        byryð
Starka klass 4(b). Vokalserie: o [ɔː] — o [oː]/[ɔ] — ó [uː]/[ʊ] — y [ʏː].
    • Exempel: sovo 'sova'.

                  Pres.      Pret.
      Sg.         søv        sov
      Pl.          sovo       sóve

      Inf.         sovo
      Imp. Sg.     sov!
      Imp. Pl. 1    sovum!
      Imp. Pl. 2    sovið!
      Pres. part.   sovond
      Perf. part.   syvyn
      Sup.        syvyð
Nästa gång blir det klass 5.

User avatar
Aszev
admin
admin
Posts: 1513
Joined: 11 May 2010 04:46
Location: Upp.
Contact:

Re: Jämtska

Post by Aszev » 06 Feb 2013 23:26

Orelaterat till jämtska, men som inlägg i en tidigare konversation i den här tråden:

Jag kollade upp ursprunget av fön. visavi gutniska jau. Enligt Noreen (i Geschichte der Nordischen Sprachen) är båda paralella utvecklingar av ett urn. iǫu, så Morpheus, ditt antagande är riktigt.

Apropå det jämtska jeg hittar jag inget annat i mina böcker än att det handlar om brytning. Med det inte sagt att din spekulation är fel (personligen tycker jag det låter fullt rimligt och troligt), men jag kan inte hitta någon vetenskaplig källa som stöder det. Kommer du över någon dela gärna med dig! [:)]
Sound change works in mysterious ways.

Image CE

User avatar
DrGeoffStandish
banned
Posts: 672
Joined: 19 Feb 2012 00:53

Re: Jämtska

Post by DrGeoffStandish » 07 Feb 2013 02:46

Aszev wrote:Jag kollade upp ursprunget av fön. visavi gutniska jau. Enligt Noreen (i Geschichte der Nordischen Sprachen) är båda paralella utvecklingar av ett urn. iǫu, så Morpheus, ditt antagande är riktigt.
Hade urnordiska iǫu? [O.O]
Aszev wrote:Apropå det jämtska jeg hittar jag inget annat i mina böcker än att det handlar om brytning. Med det inte sagt att din spekulation är fel (personligen tycker jag det låter fullt rimligt och troligt), men jag kan inte hitta någon vetenskaplig källa som stöder det. Kommer du över någon dela gärna med dig! [:)]
Det skulle ju i och för sig kunna handla om ett direkt lån, då är det ju brytning. (Dock är ju personliga pronomen det sista man lånar in i ett språk, kanske framförallt i första person singularis.) Jag har dock ytterst svårt att se hur jeg skulle kunna utvecklas ur ett äldre jak genom inre fonologiska processer. Kanske ett ämne för forskning? Jag tror knappast att dialektologerna har gjort annat än att anta att jämtska jeg är en konventionell brytningsform, någon ordentlig forskningsinsats ligger rimligen inte bakom.

User avatar
Aszev
admin
admin
Posts: 1513
Joined: 11 May 2010 04:46
Location: Upp.
Contact:

Re: Jämtska

Post by Aszev » 07 Feb 2013 03:08

Morpheus wrote:
Aszev wrote:Jag kollade upp ursprunget av fön. visavi gutniska jau. Enligt Noreen (i Geschichte der Nordischen Sprachen) är båda paralella utvecklingar av ett urn. iǫu, så Morpheus, ditt antagande är riktigt.
Hade urnordiska iǫu? [O.O]
Dubbelkollade nu, det verkar vara tidig fornnordiska (Gemeinnordisch i boken) - ändringen euiǫu hade uppstått senast på 800-talet står det.
Morpheus wrote:Jag tror knappast att dialektologerna har gjort annat än att anta att jämtska jeg är en konventionell brytningsform, någon ordentlig forskningsinsats ligger rimligen inte bakom.
Precis vad jag misstänker. Det vore onekligen kul att se lite mer djupgående forskning här!
Sound change works in mysterious ways.

Image CE

Post Reply