Skånsk grammatik / Scanian grammar

[Allekanger]

Men au-diftongen som bl.a. blivit [jo] är också ganska kul - auga > joga!

Hvad för språk snackar du nu om? Visst heter det ýva på skånska?

Ah, ber om ursäkt, jag borde varit tydligare. Mina exempel gällde inte bara skånska, utan hela Norden. Au-exemplet var hämtat från (rekonstruerad) norn från Shetlands- och Orkneyöarna.

[Aszev]

ýva

Tycker det är märkligt hur wiktionary tycks ha börjat bli en plattform för hemsnickrade folkmålsortografier

[HinGambleGoth]

Tycker det är märkligt hur wiktionary tycks ha börjat bli en plattform för hemsnickrade folkmålsortografier

De hemmasnickrade ortografierna är ganska märkliga tycker jag, det kryllar av stumma bokstäver och krångliga uttalsregler och verkar eftersträva så etymologisk stavning som möjligt med alla möjliga specialtecken. Dekorativt kanske, men knappast produktivt om man faktiskt vill att folk ska använda ortografin, i den mån de ens brukar datorer.

Man skulle ju kunna stava västgötska som färöiska med stumma ð och massa accenttecken som aldrig varit i bruk i svenskan, men vad är vitsen? att ha vårat vanliga alfabet med tillägg som Ô/ô duger.

Älvdalska kan skulle man lätt kunna stava mycket enklare, jag har själv föreslagit att ha ñ efter nasal vokal istället för alla möjliga olika accenttecken, och sen kan man stava /dz/ och /ts/ etymologisk med g och k liksom i svenskan, detsamma med /ð/ som kan stavas med vanligt d.

För att återgå till skånskan så finns det redan en väldigt vettig Bornholmsk ortografi som utgår från riksdanskans, Skånskans skriftbild ska se ut som danska inte färöiska.

[メタ情報]

Men au-diftongen som bl.a. blivit [jo] är också ganska kul - auga > joga!

Hvad för språk snackar du nu om? Visst heter det ýva på skånska?

Ah, ber om ursäkt, jag borde varit tydligare. Mina exempel gällde inte bara skånska, utan hela Norden. Au-exemplet var hämtat från (rekonstruerad) norn från Shetlands- och Orkneyöarna.

Ja just det, nu känner jag igen mig.

Tycker det är märkligt hur wiktionary tycks ha börjat bli en plattform för hemsnickrade folkmålsortografier

Egentligen vill vissa ha bort dem, men ingen orkar göra något.

De hemmasnickrade ortografierna är ganska märkliga tycker jag, det kryllar av stumma bokstäver och krångliga uttalsregler och verkar eftersträva så etymologisk stavning som möjligt med alla möjliga specialtecken. Dekorativt kanske, men knappast produktivt om man faktiskt vill att folk ska använda ortografin, i den mån de ens brukar datorer.

Man skulle ju kunna stava västgötska som färöiska med stumma ð och massa accenttecken som aldrig varit i bruk i svenskan, men vad är vitsen? att ha vårat vanliga alfabet med tillägg som Ô/ô duger.

Vitsen är att skriften ska kunna representera fler än en enda dialekt.

Vi kan ta jämtskan som exempel. Även om man skulle ta bort stumt ð från jämtskan så behöver man skilja på stavelser som apokoperas i vissa mål (äldre öppna stavelser) och de som inte gör det (äldre slutna stavelser), vad man nu skulle föredra för påhitt där för att slippa någon stum konsonant, men det blir i vilket fall ingen enkel stavning som svenskar förstår automatiskt.

[David Bauer]

Hej, är det någon som vet vart kan man köpa böcker om grammatik? Har kollat på Bokus http://www.bokus.com men det verkar att de har inte så stort val. Har även hittat en rabattkod http://promocodius.com/se/butiker/bokus-rabattkod om jag köper hos Bokus, synd att jag kan inte använda den. Ska vara tacksam för att höra era tips!

[sestir]

Hej, är det någon som vet vart kan man köpa böcker om grammatik?

Syftar du på skånsk grammatik finns alternativen antikvariat, fjärrlån och skriva ut PDF:er från nätet. Det här inlägget är ungefär så mycket som jag vet.

Tilläggas kan ett par böcker om fornskånska, bl a Nils Hänninger, Fornskånsk ljudutveckling — en undersökning av Cod. Am28 och Stockholm B76. Syftar du på annan grammatik, typ fransk, tysk, kurundisk eller fornnordisk är vi i fel tråd och någon kommer förr eller senare att nämna Amazon.

[sestir]

Gammal stavning funkar rätt bra med skånska om man har som regel att:

f, p efter lång främre vokal blir /ʋ/ och f efter lång bakre vokal likaså.
g efter lång främre vokal blir /j/ och efter bakre vokal blir /ʋ/
k efter lång främre vokal blir /g/, /j/ eller /k/ och efter bakre /ʋg/

Exempel:
Slå igen dörren! -> Slag igen døren! [slɑʋ ɪ'jɛn 'dɵʁɛn] (eller dauren [dauʁɛn])
Bagaren gav bort de flesta utav frallorna. -> Bakaren gaf bort di fleste af bullarna. ['baʋgaʁɛn gaʋ 'boat di 'flɛstɛ aʋ 'bulana]
Nyckeln sitter nog kvar i låset. -> Nykelen siter noch kvar i lauket. ['nøʏ̃jɛlɛn sɪtə nox 'kvaʋΧ i 'laukɛt]
Man måste gilla läget. -> Man moste leika laiget. [man mɔstɛ 'lḙika 'laijɛt]

Fast det är kanske bara ett infall av `gammal man gillar gammal stavning´?